Att urskilja selektiva traditioner i miljöundervisningens socialisationsinnehåll – implikationer för undervisning för hållbar utveckling

Att urskilja selektiva traditioner i miljöundervisningens socialisationsinnehåll – implikationer för undervisning för hållbar utveckling

Ett övergripande syfte för denna av handling är att erbjuda ett empiriskt bidrag till diskussionerna om undervisning för hållbar utveckling inom FN:s decennium för hållbar utveckling 2005-2014. Ett sätt att närma sig diskussioner om innehållet i undervisning för hållbar utveckling är att studera undervisningens socialisationsinnehåll. Socialisationsinnehållet utgör det undervisningssammanhang inom vilket ett ämnesinnehåll kan utvecklas till mening. Lärare kommunicerar genom handlingar i undervisningen olika följemeningar till elever, vilka tillsammans konstituerar undervisningens socialisationsinnehåll. Det består av olika meddelande om ämnet och om undervisningen, som exempelvis vikten av elevers delaktighet i undervisningen. Undervisningens innehåll betraktas här som ämnesinnehållet och socialisationsinnehållet tätt sammanflätade med varandra.

En viktig utgångspunkt för avhandlingens delstudier är att lärande av ämnesinnehåll och socialisationsinnehåll sker samtidigt. Lärande uppfattas ofta som en inre process hos individen, medan en socialisation betraktas som en slags yttre påverkan eller fostran. Genom att använda begreppet meningsskapande, istället för lärande, visas här att lärande och socialisation kan betraktas som samtidiga och ömsesidigt nödvändiga.

Avhandlingens delstudier har två huvudsyften: ett metodologiskt och ett substantiellt. Genom intervjuer av gymnasielärare, som undervisar i naturkunskap A, och en litteraturstudie av tidigare forskning utvecklas här ett analysverktyg, som kan användas av forskare för att studera kvalitativa egenskaper i socialisationsinnehållet. Verktyget appliceras därefter på data ur intervjuer av lärare, och elever till dem, för att medhjälp av olika undervisningsaspekter urskilja viktiga kvalitativa förskjutningar i socialisationsinnehållet.

Analysverktyget kan omformuleras till ett reflektionsverktyg som kan användas av lärare att synliggöra, i sin dagliga praktik, utvecklade handlingsvanor. Kollektiva handlingsvanor kan med tiden utvecklas olika miljöundervisningstraditioner. Forskningen medverkar till att erbjuda diskussionsunderlag om innehållsfrågor på ett nytt sätt, som ger viktiga implikationer för utvecklingen av en undervisning för hållbar utveckling. Socialisationsinnehållet är ett värdebärande undervisningsinnehåll som behöver uppmärksammas inom öppna demokratiska skolsystem, liksom inom en mer demokratisk och pluralistisk miljöundervisning.

Discerning selective traditions in the socialization content of environmental education implications for education for sustainable development

This thesis offers an empirical contribution to research on content issues in environmental education. One way of approaching content issues is to study the socialization content. Socialization content forms an educational context in which subject matter content can develop into meaning. Through their different actions teachers communicate companion meanings to students, which together constitute the socialization content. These are messages about the subject and about education, such as the importance of students participation.

One important starting point for this thesis is that the learning of subject matter and socialization content is simultaneous. Learning is often regarded as an inner individual process, while socialization is more often understood as an external fostering. By using the concept of meaning making, learning and socialization can be regarded as both simultaneous and mutual.

The thesis has two main purposes, namely, methodological development and a more substantial study of socialization content. An interview method and analytical tool for researchers has been developed as a result of conducting a literature review and interviewing upper secondary school teachers involved in a general science course. This tool can be used to study the qualitative aspects of socialization content by examining shifts in five important educational aspects, and has been applied to the empirical data collected from teacher and student interviews.

The analytical tool can also be transformed into a reflection tool for teachers to render their educational habits more visible. Teachers collective habits can develop into selective traditions in environmental education. Socialization content can be regarded as an important value-laden content that needs to be critically examined in an open democratic school system. These discussions could facilitate the development of a more pluralistic environmental education, which in turn could be further developed into an education for sustainable development.