Att skapa ordning för det estetiska i skolan. Diskursiva positioneringar i samtal med lärare och skolledare.
Inställningen till den estetiska verksamheten i skolan förändrades i början på 2000-talet: vid lärarutbildningsreformen lyftes plötsligt estetisk verksamhet fram som en angelägenhet för alla lärare – oavsett ämne och skolform. Monica Lindgren uppmärksammade den generella satsningen på estetiken i skolan, och bestämde sig för att undersöka hur lärare och skolledare beskriver sin egen verklighet när det gäller skolan och de estetiska ämnena.
Monica Lindgren
Professor Göran Folkestad (huvudhandledare), universitetslektor Claes Ericsson
Professor Lisbeth Lundahl, Umeå universitet
GU – Göteborgs universitet
2006-03-17
Att skapa ordning för det estetiska i skolan. Diskursiva positioneringar i samtal med lärare och skolledare.
Bringing order to aesthetics in school. Discursive positioning in discussions with teachers and head teachers.
Högskolan för scen och musik vid Göteborgs universitet
Att skapa ordning för det estetiska i skolan. Diskursiva positioneringar i samtal med lärare och skolledare.
Senare tids retorik kring estetisk verksamhet i skolan har kommit att få ett större utrymme i utbildningspolitiska och utbildningsvetenskapliga texter under de senaste decennierna. Mot bakgrund av ifrågasättandet av den statliga styrningen studeras fältet skola och estetik utifrån ett intresse för hur kunskapsideal skapas och upprätthålls utifrån specifika maktstrategier.
Utgångspunkten för avhandlingen är att fältet skola och estetik skapas i diskursiva praktiker genom språklig interaktion, samt att dessa språkliga utsagor styrs av vissa makttekniker. Syftet är att identifiera och beskriva olika inom grundskolan förekommande diskurser som relaterar till estetisk verksamhet, samt att problematisera dessa med avseende på makt och styrning.
Datainsamlingen inkluderade gruppintervjuer samt individuella intervjuer med 55 lärare och skolledare från sju grundskolor under åren 2002-2004. Samtalen kring skolans estetiska verksamhet styrdes i huvudsak av de deltagande själva.
I analysen identifierades fem diskurser rörande konstruktionen av legitimitet kring skolans estetiska verksamhet och fem diskurser rörande konstruktionen av legitimitet kring lärares estetiska kompetens. Resultatet visar att diskurserna bygger på mer allmänna diskurser, signifikanta för vår tid; utbildning för frihet och utövande av social kontroll i namn av estetik.
Idén om den estetiska verksamhetens inneboende kraft att förändra människors karaktär och förmåga att leva ett gott liv kan sägas passa in i en tid av strävan efter fria och harmoniska samhällsmedborgare i samklang med ett accepterat socialt beteende. Utifrån detta budskap framställs inte lärarna i avhandlingsstudien som mer eller mindre kompetenta yrkesmänniskor utan snarare som fria och förebildliga personer.