Att sätta barn på kartan. Barnkartor i GIS – för information om barns utemiljö
Kerstin Nordin har i sin avhandling utvecklat en metod som kan användas av planerare inom kommunal fysisk planering och parkförvaltning för att få kunskap om hur barn använder sin utemiljö. Barnperspektivet ger möjlighet att undersöka vilken roll information och kunskap spelar i såväl stadsplanering som parkplanering.
Kerstin Nordin
Lektor Ulla Berglund, Sveriges lantbruksuniversitet
Dr Suzanne de Laval, Arkitekturanalys Sthlm AB
Sveriges lantbruksuniversitet
2015-11-26
Att sätta barn på kartan. Barnkartor i GIS – för information om barns utemiljö
Putting Children on the Map. Children’s Maps in GIS – for information on childrens outdoor environment
Institutionen för stad och land
Att sätta barn på kartan. Barnkartor i GIS – för information om barns utemiljö
Utemiljön utgör en viktig del i många barns liv och FN:s konvention om barnets rättigheter ger barn rätt att höras i frågor som rör dem. Men ett flertal studier visar att det trots ett uttalat intresse hos många politiker och planerare är svårt att få frågor som berör barns utemiljö beaktade i kommunal, fysisk planering. I avhandlingen undersöks vilka hinder och möjligheter som kan finnas för att information om barns utemiljö ska bli mer använd i det sammanhanget. Geografiska informationssystem (GIS) och kartor spelar en viktig roll i fysisk planering, vilket har tagits som utgångspunkt för att utforma en metod som kan fungera i kommunal planering och ge relevant information om barns utemiljö på ett sätt som tar tillvara barns kompetens och respekterar deras rättigheter. Det forskningsprojekt som avhandlingen bygger på är ett exempel på design som forskningsstrategi. Forskning genom design innebär, i det här fallet, att i en iterativ, reflekterande process utveckla såväl en metod, som de konceptuella föreställningar som forskningsprojektet bygger på. Metoden Barnkartor i GIS är ett resultat av forskningsprojektet. Metoden består av en digital kartenkät med frågor till barn från 10 års ålder om hur utemiljön används, upplevs och kan förbättras. En variant av enkäten ställer frågor till lärare om hur skolans utemiljö används i undervisningen. Enkäten besvaras i skolan och med en handledare närvarande. Dessutom består metoden av en speciellt utformad GIS-applikation samt en procedur för en etisk och säker informationsprocess. I avhandlingen redovisas erfarenheter från de fem kommuner som använt metoden Barnkartor i GIS i konkreta planeringsprojekt. Det visade sig att information om barns utemiljö efterfrågades av planerare med sinsemellan olika perspektiv på planering, utemiljö och kartor, men även tillgång till GIS-teknik och GIS-kompetens varierade. En modell för att göra enkätsvaren tillgängliga för alla intresserade redovisas i avhandlingen. Studierna indikerar också att det finns såväl tekniska, administrativa och konceptuella begränsningar för att information om barns utemiljö ska kunna användas av intresserade planerare. I avhandlingen uppmärksammas betydelsen av de erfarenheter som användare av metoden får i mötet med barn och den kunskap som barnen delar med sig av. Det ses som en strategisk tillgång för att utveckla ett barnperspektiv i kommunal, fysisk planering och andra verksamheter som påverkar barns utemiljö.
Putting Children on the Map. Children’s Maps in GIS – for information on childrens outdoor environment
The outdoor environment plays an important role in many children’s lives, at the same time the UN Convention of the Right of the Child, gives children the right to be heard in matters that concern them. However, numerous studies illuminate the difficulty in getting issues related to children’s outdoor environment accepted in municipal spatial planning despite pronounced interest among both politicians and planners. This thesis examines the constraints and opportunities for utilising information on children´s outdoor environment in municipal spatial planning. Geographic information systems (GIS) and maps play an important role in spatial planning; this has acted as a point of departure for designing a method that will be beneficial to spatial planning providing relevant information on children’s outdoor environment in a way that respects the competences and civil rights of children. This thesis is an example of design as a research strategy. Research through design means, in this case, an iterative, reflective process which develops both the method and the guiding principles on which the research is built. The method Children’s Maps in GIS is one outcome of the research. It consists of a digital map questionnaire for children from the 10 years of age on how they use, experience, and would like to improve the outdoor environment. Additionally teachers are asked about the outdoor environment in relation to teaching. The questionnaire is answered on at school with a supervisor present. The method also consists of a special designed GIS-application and a procedure for an ethical and safe information process. In this thesis, experiences from planning projects in five municipalities that have used Children’s Maps in GIS are discussed. The information produced is frequently sought by planner with differing perspectives on children’s outdoor environment, planning and maps. There are also great variations relating to access to GIS or knowledge in geographic analysis. In order to make the responses on the questionnaire accessible for all interested, a model for processing and visualizing the responses is suggested. The studies also imply that the engagement of the users of the method may be a strategic asset for the development of a child’s perspective in spatial planning.
Relaterade länkar
Fritidshem
Åk F–6 Matematikångest
Åk 4–Vux Senaste magasinen
Läs mer
Skolporten nr 5/2024
Skolporten nr 4/2024
Skolporten nr 3/2024
Skolporten nr 2/2024
Skolporten nr 1/2024
Nyhetsbrev
