Lösa problem: om elevers förutsättningar att lösa problem och hur lärare kan stödja processen

Lösa problem: om elevers förutsättningar att lösa problem och hur lärare kan stödja processen

Generellt sett domineras matematikundervisning av utantillinlärning och arbete med rutinuppgifter. Om undervisning till störst del görs på detta sätt kommer elever ha svårt att att utveckla andra viktiga förmågor i matematik såsom problemlösning, resonemang och begreppsförståelse. Tidigare forskning har visat om elever får jobba med problemuppgifter (dvs. skapa egna lösningsmetoder) i större utsträckning får de en ökad matematisk förståelse, än om de enbart arbetar med rutinuppgifter.

Syftet med avhandlingen var att ge ökade insikter om varför utantillinlärning och arbete med rutinuppgifter fortsätter att vara vanligt samt undersöka och föreslå på vilket sätt elevers förutsättningar att jobba med problemuppgifter skulle kunna förbättras. Detta gjordes genom följande studier. (1) Relationen mellan vilka typer av lösningsstrategier (imitera eller skapa lösningsmetod) som krävdes och vilka som användes vid uppgiftslösning. (2) Relationen mellan elevers val av lösningsstrategi och uppfattningar om matematik. (3) Undersökning av andel problemuppgifter i läroböcker från 12 länder. (4) Karaktärisering av tidigare forskning med avseende på undervisning genom problemlösning och resonemang. (5) Interventionsstudie där ett lärarstöd, utformat för att stödja elevers problemlösning med hjälp av formativ bedömning, utvecklades, testades och utvärderades. Studierna fokuserade i första hand på skolans senare årskurser.

Elevernas förutsättningar att lösa uppgifter genom problemlösning var begränsad: av att det var mycket ovanligt med problemuppgifter bland de enklare uppgifterna i läroböckerna, av elevernas val att använda sig av imitativa lösningsstategier och av att eleverna ofta kunde lösa uppgifter genom att lotsas fram till en lösning av en annan elev eller av läraren. Elevernas förutsättningar begränsades också av elevernas uppfattningar av matematik och av elever ibland arbetade med uppgifter som inte var inom räckhåll att lösas genom problemlösning.

För att ge elever förbättrade förutsättningar att lösa problemuppgifter bör lärare låta elever arbeta med fler problemuppgifter i en lärandemiljö som innebär att elever faktiskt skapar egna lösningsmetoder och att lärarhjälp baseras på att stödja elever utifrån elevers svårigheter och inte lotsa fram till en lösning. Resultatet ger också implikationer för hur läroböcker kan struktureras och hur det testade lärarstödet skulle kunna vara en del av en professionsutveckling och en del av lärarutbildningen.