Att lära, att göra, att klara: Förmedling av datortekniska hjälpmedel till barn med synnedsättning. Från förskrivning till vardaglig användning i skola och hem

Att lära, att göra, att klara: Förmedling av datortekniska hjälpmedel till barn medsynnedsättning. Från förskrivning till vardaglig användning iskola och hem

Förmåga att använda informations- och kommunikationsteknik framhålls numera ofta som en förutsättning för delaktighet på lika villkor i samhällslivet. Nära förknippat med detta är de insatser som görs för att överbrygga digitala klyftor . IKT har gjort deltagandet i samhällslivet mer möjligt för personer med synnedsättning. Tillgång till teknik innebär dock inte alltid att den kan användas i vardagen. I denna avhandling analyseras den förmedlingsprocess som sker när barnmed grav synnedsättning, genom förskrivning på syncentraler, får tillgång till datortekniska hjälpmedel, samt hur barnen därefter tillägnar sig tekniken genom att,med olika stödpersoners hjälp, använda den i skolan och hemmet. Åtta barn (mellan7-18 år) från två syncentralers upptagningsområden deltog i studien, tillika medderas föräldrar, stödpersoner i skolan samt personal (datortekniker och anpassningslärare)från syncentralerna. Undersökningsmaterialet har samlats in genom intervjuer,samtal och observationer. Barnen har skrivit aktivitetsrelaterade dagböcker. Förmedlingsprocessen involverar många personer från flera organisationer och är utsträckt i tid och rum. Olika rationaliteter ställs mot varandra när professionellt verksamma från syncentral och skola, tillsammans med föräldrar ska möjliggöra förbarnen att ta tekniken i bruk. Med utgångspunkt från datorn som hjälpmedel diskuteras tre projekt vars mål är viktiga för barnet att nå: att lära sig, att bli socialt delaktig och att bli självständig. Dessa projekt står ofta i konflikt med varandra, till exempel barnens önskan att träna på datorn samtidigt som de vill leka med sina kamrater. Med en tidsgeografisk ansats analyseras situationer där konflikter uppstår,samt vilka avvägningar och försök till samordning som görs av de inblandade parterna. Skolan utgör ett område där den övergripande samhälleliga ambitionen om ett liv på lika villkor ska konkretiseras. Analysen pekar på att uppmärksamhet bör riktas såväl mot den individcentrerade kompensatoriska användningen av tekniska hjälpmedel, som mot skolans uppläggning av undervisningen (strukturell förändring förtillgänglighet). Ett helhetsperspektiv på förmedlingsprocessen möjliggör långsiktig planering där tidsrumsliga dimensioner betraktas och dess fragmentering minskas.

Abstract in English

The ability to use information and communication technology is regarded today as acondition for participation in society. Closely associated with this are measurestaken to reduce the digital divide in society. Computer technology is accepted asmaking it possible for people with disabilities to manage most things on their ownthat previously required some help of others. However, access to technology doesnot necessarily equal usability. This thesis explores and analyses the mediationprocess that occurs when children with visual impairment, access assistive computertechnologies, and how these, by the help of support persons, are used in home and atschool. Eight children (between seven and eighteen years of age) were included inthe study, as well as their parents, support persons in school and professionals fromthe Low Vision Clinics. Research data have been collected through interviews,conversations, observations and activity oriented diaries. The mediation processinvolves a number of persons and organisations and is both organisationally complexand extended in time and space. Different rationalities are set against eachother, when professionally active persons from the Low Vision Clinics and schools,together with parents make it possible for the children to use the assistive devices.From the standpoint of the computer as an aid, three projects are discussed whosegoals are important for the child to achieve to be able to, in the short and long run,live life to the full. These projects are learning , becoming socially involved and becoming independent . The projects can often be in conflict with each other; forexample the children s desire to practice on the computer against their wanting toplay with their friends at the same time. With a time-geographic approach,situations in which conflicts and trade-offs arise, as well as the coordination effortsmade by those involved, are analysed. The school constitutes an area in which theoverreaching societal ambition of a life on equal terms is realised. This studydiscusses how compensation for the individual as well as structural change foraccessibility manifests itself in organisation, structures and supportive efforts.