Assessment for learning – A case study in mathematics education

Abstrakt

En systematisk användning av bedömning med det uttalade målet att stödja elevers lärande – bedömning för lärande – hävdas av många forskare vara ett sätt att främja lärande och motivation. Detta mål kan uppnås genom att elever har förståelse för mål och kriterier och genom att involvera dem i bedömningsprocessen. Tidigare forskning har visat att var och en av flera ”formativa verktyg”, såsom bedömningsmatriser och feedback, har varit effektiva för lärande. Fem strategier för bedömning för lärande har beskrivits men lite är känt om effekterna av en kombination av dessa strategier i ett klassrum.

I en studie genomförd med gymnasieelever har alla fem strategierna använts. Interventionen präglades av att: 1) göra mål och kriterier tydliga genom en systematisk användning av bedömningsmatriser, 2) göra elevernas lärande synligt genom en användning av problemlösningsuppgifter och grupparbete, 3) ge eleverna nyanserad information om deras prestationer, inklusive sätt att gå vidare i sitt lärande, 4) aktivera eleverna som resurser för varandra genom kamratbedömning och kamratåterkoppling, och 5) skapa ett forum för kommunikation om bedömning, som omfattar både elever och lärare.

Resultaten indikerar en förbättring i elevernas prestationer i problemlösning, till exempel när det gäller hur väl de kan tolka ett problem och använda lämpliga matematiska metoder för att lösa det. Eleverna visar också förbättringar i sina matematiska resonemang och i hur de presenterar en matematisk lösning. Resultaten indikerar dessutom en förändring i elevernas matematikrelaterade föreställningar, i riktning mot mer produktiva föreställningar som stödjer lärande i matematik. Förändringarna i elevernas föreställningar inkluderar deras syn på vad matematisk förståelse är, på vad det innebär att arbeta matematiskt och på nyttan av matematiska kunskaper.

Under intervjuerna uttryckte eleverna hur de uppfattade den nya lärandemiljön. Elevernas svar tyder på att de uppskattade de olika formativa komponenterna som resurser för sitt lärande. Svar från både elever och lärare pekar också på att dessa komponenter ofta stödjer och förstärker varandra samt är sammanlänkade på ett komplext sätt. Dessutom hade de flesta komponenter även andra effekter, förutom att stödja de formativa strategier de var avsedda för.

Resultaten från denna studie fördjupar förståelsen av hur en bedömning för lärande kan påverka eleverna och deras lärande i matematik, men också hur formativa komponenter samexisterar och påverkar varandra i en autentisk klassrumssituation. Studien har också medfört en bättre insikt i vikten av integration mellan bedömning och undervisning och den roll elevernas matematiskrelaterade föreställningar spelar för deras lärande i matematik. Denna studie kan därför vara en utgångspunkt för en förändring i perspektiv och praktik när det gäller hur undervisning och bedömning organiseras och sammanlänkas med varandra.

Assessment for learning – A case study in mathematics education