An Afghan Dilemma: Education, Gender and Globalisation in an Islamic Context

Abstrakt

Afghanistan har en lång historia vad gäller islamisk utbildning medan den västerländska utbildningen är av nyare datum. Den sistnämnda har vuxit snabbt på senare tid. Dock är flickors deltagande i undervisningen fortsatt lågt, ca 35 procent.

Denna studie undersöker elevers, framför allt flickors, deltagande i de två utbildningssystemen. Genom historiens gång har tre frågor orsakat konflikt inom afghansk utbildning: statens kontroll över islamisk utbildning, islams roll i skolan, samt flickors deltagande i undervisningen. Studien baseras på fältstudier i två afghanska byar och analyserar hur historien och den pågående globaliseringen påverkar dagens situation samt hur elever, föräldrar och lärare upplever förändringarna. Fokus ligger på mening med utbildning.

Resultaten visar att extremt höga förväntningar är knutna till utbilning. Utbildning ses som ett sätt att nå fred, högre moral and bättre levnadsstandard. Traditionella madrasas verkar vara på tillbakagång men andra former av islamisk utbildning har uppkommit. De uppskattade moskéskolorna negligeras av utbildningsministeriet. Föräldrar, elever och lärare uttryckte stor oro över att det undervisas för lite om islam i skolan och att undervisningskvaliteten i allmänhet var för låg. Den islamiska principen, farz, som innebär ansvar och skyldighet att skaffa kunskap, hävdades starkt och gällde båda typer av utbildning.

Dilemman uppstod i valet mellan islamisk och västerländsk utbildning, i tillämpningen av farz på flickors utbildning samt i mötet mellan islam och globalisering. Två folk teorier har formulerats som grund för vidare analys, den ena om globalisering och den andra om farz i utbildningen. Hur islamisk etik och moral skulle kunna upprätthållas var föremål för stor oro. Trots att ingen någonsin hade hört ordet globalisering var byborna medvetna om flera av dess drag, t.e.x. sekularisering, individualism och konsumism och man fruktade en försvagning av den islamiska identiteten.

En allmän acceptans rådde vad gäller flickors utbildning. En del ansåg att några få års skolgång var tillräckligt men de flesta menade att flickor hade samma rätt till utbildning som pojakar, dock under vissa förutsättningar. Förutom säkerhet, var kvinnliga lärare den viktigaste. Dock visar resultaten från en sedan länge etablerad flickskola med enbart kvinnliga lärare att detta inte är en avgörande faktor. Vad gäller islamisk utbildning kommer flickor också fortsättningsvis att vara uteslutna från mer avancerade islamiska studier eftersom kvinnliga mullor inte finns i Afghanistan. De verkliga hindren för flickors utbildning är uppenbarligen de strikta genusrollerna i det afghanska samhället.

En nytolkning av farz pågår, en glokaliserad version uppkommer och detta kommer sannolikt att vara avgörande för att flickor ska få lika rätt till utbildning i bägge utbildningssystemen.

Denna studie har betydelse inte bara för fortsatta studier utan också för utbildningsplanering och utbildningspolicy.

An Afghan Dilemma: Education, Gender and Globalisation in an Islamic Context

Afghanistan has a long history of Islamic education while Western type of education (maktab) is of more recent date. The latter type of education has expanded rapidly recently. However, girls enrolment remains low, around 35 per cent.

The present study examines children s, particularly girls , participation in the two educational systems. Throughout history three conflicting issues are apparent in Afghan education: state control over Islamic education, the role of Islam in education, and girls participation. A case study approach has been adopted providing an analysis of how history and the present globalisation processes affect current education, and how students, parents and teachers in two villages perceive the changes. The focus has been on capturing the meaning attached to education.

The findings indicate high expectations on education as a vehicle to peace, enhanced morals and living standards. The traditional madrasas have declined, other forms of Islamic education have emerged. The Mosque schools are neglected by education authorities but highly esteemed by villagers. Concerns are expressed with the amount of time in maktab and with the quality of learning. The Islamic concept of farz (obligation, responsibility) puts both types of education in high demand.

Dilemmas are associated with choosing between Islamic and Western type of education, applying farz to girls education and the encounter between Islam and globalisation. Two folk theories, one on globalisation and another on farz in education, were formulated as a basis for the further analysis. Worries are articulated about preserving Islamic values and ethics. Although globalisation is a never heard of concept, villagers know some of its features, e.g. secularisation, individualism and consumerism, and fear these may lead to a weakened Islamic identity.

Girls education is generally accepted. Albeit some consider a few years enough, most consider girls right to education to be identical to boys , on certain conditions. Besides security, a female teacher is the most important. However, findings from the village with a long established girl school with female teachers indicate that this is not the crucial factor. In Islamic education, girls will continuously be excluded from advanced Islamic studies since female mullahs do not exist.

Apparently, the real obstacles for girls education are the strictly segregated gender roles in Afghan society. Therefore, a new interpretation of farz is emerging, a glocalised version. This is likely to be a decisive factor for giving girls equal access to education in both educational systems.