Ambiguities and intertwinings in teachers’ work. Existential dimensions in the midst of experience and global trends
Vilken betydelse har existentiella dimensioner i lärares arbete, och hur kan dessa förstås i ljuset av en globaliserad och standardiserad utbildning? Det har Susanne Westman studerat.
Susanne Westman
Professor Eva Alerby, Assistant Professor Ulrika Bergmark
Docent Ulf Blossing, Göteborgs universitet
Luleå tekniska universitet
2014-03-21
Mångtydigheter och sammanflätningar i lärares arbete. Existentiella dimensioner bland erfarenheter och globala trender
Ambiguities and Intertwinings in teachers’ work. Existential dimensions in the midst of experience and global trends
Institutionen för konst, kommunikation och lärande
Mångtydigheter och sammanflätningar i lärares arbete. Existentiella dimensioner bland erfarenheter och globala trender
Ur den svenska sammanfattningen:
I denna avhandling utforskas lärares arbete i en tid av globalisering och standardisering, där en rationalistisk agenda tenderar att dominera över mer komplexa bilder av utbildning och lärares arbete. Till följd av de förändrade kraven och förväntningarna på lärares arbete, ökar också osäkerheten avseende lärares professionella kunskap och identitet, enligt tidigare forskning. De studier som ingår i denna avhandling speglar därför lärares arbete i relation till ett filosofiskt perspektiv där existentiella dimensioner, komplexitet, multidimensionalitet och sammanflätning av olika aspekter är framträdande. De existentiella dimensionerna tidslighet, kroppslighet, rumslighet och relationalitet är särskilt i fokus. Det övergripande syftet med avhandlingen var att utforska och försöka förstå vad lärares arbete innebär, utifrån levda erfarenheter och filosofiska perspektiv. De huvudsakliga forskningsfrågorna var; i) vilken betydelse har existentiella dimensioner i lärares arbete? och ii) hur kan dessa förstås i ljuset av en globaliserad och standardiserad utbildning?
(…) Resultatet och analysen av de fyra delstudierna tyder på att lärares arbete i huvudsak utgörs av mångtydigheter och sammanflätningar som kan kopplas till antaganden om hur verkligheten är utformad, och hur relationen mellan världen och människan kan förstås (ontologi). Dessa antaganden styr också på vilket sätt lärande och kunskap förstås (epistemologi), vilket i förlängningen får konsekvenser för hur läraren utför sitt arbete. Följaktligen är existentiella dimensioner av lärares arbete närvarande i dessa mångtydigheter och sammanflätningar, och framträder som betydelsefulla huvudsakligen på två sätt. För det första, som nära sammankopplade dimensioner av livsvärlden och levd erfarenhet, vilken diskuteras som levd tid, levt rum, levd kropp, samt levda relationer. För det andra, som grundläggande antaganden om relationen mellan i) subjekt och objekt, ii) kropp och själ, iii) människa, kultur och natur, samt iv) linjär och multidimensionell tidslighet. Dessa mångtydigheter och sammanflätningar, vilka kan ses som delar av lärares arbete som en helhet, kan sammanfattas som Ömsesidiga och kroppsliga relationer, Sammanflätade relationer mellan människa, kultur och natur samt Ett pågående multidimensionellt blivande. Grundläggande antaganden som lärare, politiker och samhället är bärare av samt existentiella dimensioner i vidare mening, konstituerar och påverkar således lärares arbete och i förlängningen barns lärande.
Dessutom kan man säga att de mångtydigheter som framträder i lärares arbete härstammar från en mer generell mångtydighet avseende sätt att se på utbildning, där det rationalistiska synsättet tenderar att dominera eftersom det ofta reflekterar ledning och styrning av utbildning. Detta fordrar en översyn och omprövning av det vidare syftet med utbildning, likväl som av relationen mellan dessa mångtydiga aspekter, bortom dualistiska uppdelningar. Dessa överväganden måste göras för att skapa utrymme för varierande och utmanande pedagogiska relationer, vilka kan möjliggöra en process av ett sammanflätat och pågående multidimensionell blivande, för lärare i deras arbete och för barns lärande.
Ambiguities and Intertwinings in teachers’ work. Existential dimensions in the midst of experience and global trends
The purpose of this thesis was set against the background of changed expectations on education and teachers’ work in contemporary Western societies, reflecting global educational trends of standardisation and assessment moving further down the ages. The overall aim of the thesis was to explore and gain understandings of how teachers’ work is constituted. The exploration was based on lived experience and philosophical perspectives, and the main research questions were: i) what is the significance of existential dimensions of teachers’ work, and ii) how can they be understood in the light of a globalised and standardised education? The theoretical and methodological basis of the thesis was mainly the philosophy of the life-world as formulated by Maurice Merleau-Ponty. The studies included employed the following methods: drawings with associated oral comments (study I), written teacher responses and follow-up interviews (study II), visual documentation with associated oral comments (study III), and finally, the study of the relevant philosophical literature (study IV). In total 50 teachers and 112 children participated in study I, ten teachers in study II and eight teachers in study III. In study IV, the data consisted of philosophical literature. The findings show that teachers’ work involves not only teachers’ intellectual capacities and skills, but also their emotional and embodied being, and intertwined relationships as well. Further, teachers’ work it affected not only by the views of children, knowledge and learning held by teachers, policymakers and society that affect teachers’ work, but also by ontological assumptions and existential dimensions in a wider sense. It emerged that teachers’ views of education and their attempt to appreciate the unpredictable beyond dualistic assumptions are holistic, and multidimensional, in comparison to the rather linear and standardised global agenda. The crossover analysis of the findings suggests that teachers’ work is mainly constituted by ambiguities and intertwinings of an ontological character that have epistemological implications. In this thesis ambiguities are used to describe aspects that at first seem contradictory but are in fact more like irreducible uncertainties – as intertwined and reversible aspects of teachers’ work as a whole. Accordingly, existential dimensions of teachers’ work are ubiquitous within these ambiguities and intertwinings, and appear as significant in mainly two ways – firstly, as closely connected dimensions of the life-world and lived experience, referred to as lived time, lived space, lived body and lived other; secondly, as basic notions mainly about the relationships between i) subject and object, ii) mind and body, iii) human, culture and nature, iv) linear and multidimensional temporality. These existential dimensions of teachers work are discussed as Intercorporeal reversibilities (mind and body, subject and object), Intertwinings, chiasm and flesh (human, culture and nature) and A chiasmic be(com)ing (linear and multidimensional temporality). The ambiguous aspects of teachers’ work seem to derive from a general ambiguity of views on education, in which the rationalistic view tends to dominate since it often reflects the management of education. This overall ambiguity demands a reconsideration of the wider aim of education as well as of different relationships within education beyond dualisms and divides. Particularly, intercorporeal and intertwined relationships are essential, encompassing the significant intertwinings of ‘subjectobject’, ‘mindbody’, and ‘humannatureculture’. It is argued that this rethinking needs to be done in order to create conceptual and operational space for diverse and challenging pedagogical relationships. Thereby, a process of a chiasmic be(com)ing for teachers in their work and for children’s learning can be enhanced.