Adolescents in a digital everyday environment

Det övergripande syftet med denna avhandling är att undersöka olika aspekter av svenska ungdomars vardagsmiljö i en digital värld. Med utgång i ekologiska och psykosociala utvecklingsteorier kommer jag att diskutera sociala, sexuella och biologiska aspekter av Internet som en vardagsmiljö – en miljö där som sagt de flesta ungdomar tillbringar en hel del tid. Avhandlingen består av fyra studier som undersöker olika aspekter av tonårstiden. Fokus för den första studien, Studie 1, var att undersöka i vilken utsträckning ungdomar stöter på onlineinnehåll som kan anses vara opassande eller stötande såsom pornografiskt, våldsamt och/eller hatiskt och hur de reagerar på det. Studien undersöker även vilka känslor som är förknippade med denna typ av innehåll och hur ungdomar går tillväga när det gäller att hantera eventuella känslor som är kopplade till detta innehåll. Studien är baserad på enkätuppgifter som samlats in av ungdomar i åldrarna 13 till 15 år. I linje med andra studier visade resultaten att många svenska ungdomar utsätts antingen avsiktligt eller oavsiktligt för innehåll på nätet som kan anses vara opassande eller stötande. Trots detta reagerade tonåringarna i studien förvånansvärt lite på exponeringen av sådant innehåll. De hanteringsstrategier som användes var oftast inte att prata med någon; istället valde majoriteten av deltagarna att aktivt undvika eller blockera ovälkommet innehåll snarare än att vända sig till föräldrar eller syskon för stöd och råd. Det fanns få signifikanta skillnader mellan pojkar och flickor gällande val av hanteringsstrategier. Fokus för Studie II var att studera sambandet mellan olika faktorer, huvudsakligen föräldrars attityder och ungdomars sexuella aktiviteter på nätet. Studien baserades på enkätuppgifter som samlades in av föräldrar, majoriteten av dessa mammor, och ungdomar i cirka 500 familjer.

Resultaten visade att föräldrars attityder till ungdomars sexuella aktiviteter på och utanför nätet är nära besläktade med varandra, även om föräldrarna hade en mer tillåtande inställning gällande sexuella aktiviteter utanför nätet. Föräldrarnas inställning till onlinesexualitet hängde inte bara samman med deras attityder till sexuella aktiviteter utanför nätet, utan även med hur de generellt tänkte kring Internet. Föräldrarnas attityder visade sig även variera beroende på kön på föräldern och kön och ålder på barnet. Kopplingen mellan föräldrarnas attityder och ungdomars sexuella aktiviteter på nätet medierades av föräldrarnas regler gällande Internetanvändning, vilket tyder på att kommunikation kan vara en del av överföring av värderingar mellan föräldrar och ungdomar. Fokus för Studie III var kopplingen mellan unga pojkars pubertetstiming och romantiska och sexuella aktiviteter både på och utanför nätet. Studien baserades på enkätuppgifter från unga pojkar. Deltagarna rapporterade om två aspekter av sin s.k. pubertetstiming, en skala som handlade om hur de upplevde sin egen fysiska utveckling i samband med puberteten och en som handlade om hur de upplevde sin egen mognad i relation till jämnårigas mognad. Vidare ställdes frågor gällande romantiska och sexuella aktiviteter både på och utanför nätet. Båda aspekterna av pubertetstiming var relaterade med romantiska och sexuella aktiviteter utanför nätet, men bara fysisk pubertetstiming var relaterad till aktiviteter på nätet. I Studie IV var fokus relationen mellan att vara sexuellt och romantiskt utanför nätet och ta del i liknande aktiviteter på nätet. Studien byggde på longitudinella enkätuppgifter från 440 ungdomar under en period av tre år. Resultaten visade att sexuell aktivitet utanför nätet ökade under denna period, såväl för flickor som för pojkar. Resultaten visade också ett samband för båda könen när det gällde vad man gjorde utanför och på nätet; ju mer romantisk och sexuell aktivitet utanför nätet, desto mer aktivitet på nätet. Sambandet mellan vad man gjorde utanför och på nätet var dock något starkare för flickor jämfört med pojkar.

Studiens resultat tyder på att ungdomars romantiska och sexuella aktiviteter på nätet är bundna till deras ”fysiska motsvarighet” och som sådan kan betraktas som en viktig kontext för sexuell utveckling. Denna avhandlings syfte var att undersöka vilken roll Internet spelar som en vardagsmiljö i svenska tonårspojkars och -flickors liv genom att undersöka olika aspekter av tonåringars liv på nätet. Internet som miljö är i ständig förändring och att göra anspråk på bestående sanningar är således inte möjligt. De resultat som framkommit i avhandlingen är snarare en avspegling av hur aspekter av Internet som vardagsmiljö såg ut under en viss tidsperiod. Vad avhandlingen i första hand vill belysa är att Internet är en vardagsmiljö, där ungdomars liv flätas samman med familj, vänner, kärlek och sex. Internet är inte längre en hobby eller ett intresse, det är en självklar del av ungdomars liv.

The overall aim of this thesis is to examine different aspects of Swedish adolescents’ everyday environment in a digital world. Drawing on ecological and psychosocial developmental theories I will discuss social, sexual, and biological aspects of the Internet as an everyday environment, an environment in which most adolescents spend a great deal of time. The thesis comprises four studies, all examining different aspects of the developmental stage of adolescence. Study I focused primarily on the extent to which adolescents encounter explicit online content, such as pornographic, violent, and/or hateful material, and how they react to it. What feelings are associated with explicit online content? And how do adolescents deal with those feelings? In study I we analyzed questionnaire data collected from 226 adolescents between the ages of 13 and 15 (47% girls and 53% boys). In line with other studies on the subject, the results showed that many Swedish adolescents are exposed either intentionally or unintentionally to explicit online content. Adolescents in this study showed surprisingly low emotional response to their exposure to explicit content. Their coping strategies center on personal agency, with most choosing to avoid or block unwelcome content rather than turn to parents or siblings for support and advice. Almost no significant gender differences were found in the choice of coping strategies, except that young men were more likely to avoid a site than were young women. Study II focused on the association between various parental and child factors and the parents’ attitudes toward adolescents’ online sexual activities. The study was based on questionnaire data collected from parents (78% mothers) and adolescents (54% girls) in 496 families. Results showed that parental attitudes toward adolescents’ offline and online sexual activities are closely related, although parents are more permissive in the offline setting. Parents’ attitudes toward online sexuality are not only correlated with their attitudes toward sexuality in traditional settings, but also by their preferences on the Internet. Parental attitudes were found to differ by the sex of the parent and the sex and age of the child. The link between fathers’ attitudes and adolescents’ online sexual activities was mediated by parental rules, suggesting that communication is part of the transmission of values. The focus of study III was on the link between adolescent boys’ pubertal timing and their offline and online romantic and sexual activities. The study was based on questionnaire data obtained from 142 early adolescent Swedish boys. Participants reported on stage-normative (physical) and peernormative aspects of pubertal timing, and on offline and online romantic and sexual activities. Both aspects of pubertal timing were related to romantic and sexual activity offline, but only the stage-normative measure was linked to sexual activities online. In study IV the focus was on the relationship between sexual and romantic activity in a traditional offline context and similar activities online. Longitudinal questionnaire data were obtained from 440 adolescents over three years. Results revealed that for all participants both offline and online sexual activity increased over time. We found that results for girls showed a somewhat larger effect, indicating that the link between offline and online sexual activity is largest within the female group. Results also revealed a small but significant increase in the slope for participation in offline sexual activity with online sexual activity as a predictor – but only for boys – indicating that the link between online and offline sexual activity (i.e., the other way around) only exists within the male group. Thus, as boys’ participation in sexual activity increases online, so it also does offline. The article concludes that adolescents’ romantic and sexual activities online are tied to their physical, offline equivalent and so the Internet can be regarded as an important context for sexual development. Taken together, the individual studies suggest that The Internet, as an everyday environment is linked to several aspects of the developmental phase of adolescence. Further studies should continue to explore the effect of the Internet on adolescents’ developmental tasks.