Skolan bör ha fler test – men inte för bedömning utan för inlärning

Att använda test vid inlärning är mycket effektivt. Det visar Carola Wiklund-Hörnqvist i sin avhandling och via magnetröntgen förklarar hon också varför.

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag utbildade mig till gymnasielärare i psykologi och under utbildningen arbetade jag med ett projekt om hur arbetsminnet fungerar.

Vad handlar avhandlingen om?

– Jag ville undersöka så kallad testbaserad inlärning, där man alltså använder test i syfte att öka inlärningen och inte för bedömning. Testbaserad inlärning innebär att man direkt efter att man studerat texten får frågor på det man ska lära sig, frågorna besvarar man utan att titta på texten. Jag undersökte en grupp psykologstudenter på universitetet som skulle plugga in text och elever i årskurs fem som i sin matematikundervisning fick databaserade frågor. Det är viktigt att eleverna direkt får respons om svaret är rätt eller fel.

– Jag lät även unga vuxna lära sig glosor i swahili, de fick lära sig swahili enligt metoden testbaserad inlärning och samtidigt genomfördes en magnetröntgen för att se hur aktiviteten i hjärnan såg ut. Detta för att se varför testbaserad inlärning fungerar så bra.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Att testbaserad inlärning är väldigt effektiv, och att vi med hjälp av magnetröntgen också kan se varför. Testningen är initialt jobbigt för arbetsminnet, men ju fler repetitioner som gjordes desto mindre jobbigt för arbetsminnet och då höjdes aktiviteten i områden relaterade till långtidsminnet.

– Båda starka och svaga elever gynnades av testbaserad inlärning, något som kan få stor betydelse för skolans undervisning.

Vad överraskade dig?

– Att se hur tydligt hjärnforskning kan förklara hur man kan arbeta effektivt med inlärning.När man använder sig av testbaserad inlärning aktiverar man den så kallade framplockningsmekanismen redan vid inlärning, detta genom att man via testfrågorna direkt tvingas plocka fram kunskapen. Varje gång vi plockar fram något från minnet så stärks minnesspåren i hjärnan. Det gör att vi, även vid ett senare tillfälle, lättare kan plocka fram kunskapen. Detta till skillnad från om vi suttit och läst texten, tagit anteckningar och använt den så kallade inkodningen för att lära oss nytt.

Vem har nytta av dina resultat?

– Lärare, både för att se nya möjligheter att arbeta med inlärning, men också för att kunna arbeta mer med tester som har som syfte att effektivisera inlärning. Och att vara tydlig mot eleverna att testet inte är till för bedömning utan för att stärka lärandet.

Hanna Nolin