Multimodalt tänk – ett bra verktyg för nya uttryckssätt

Går multimodal teoribildning att använda i skolan för att undersöka elevernas meningsskapande? Det har Petra Magnusson undersökt i sin avhandling och svaret är ja, skolan behöver nya begrepp för att hålla jämn takt med den medieteknologiska utvecklingen.

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag har varit lärare SO- och svensklärare på grundskolan och gymnasiet och alltid varit intresserad av läsutveckling och tycker det är intressant hur man kan arbeta med att hjälpa elever att utvecklas. När jag sedan gick i den statliga forskarskolan kom jag i kontakt med multimodal teoribildning – att olika uttryck, som till exempel ljud, bild, rum och rörelse ses som jämställda och alla kan skapa betydelse.

Vad handlar avhandlingen om?

– Jag har velat undersöka om det går att använda multimodal teoribildning som ett verktyg för att beskriva skolans meningsskapande, hur eleverna lär sig. Jag har gjort tre separata undersökningar. En del med lärarperspektiv, hur lärare arbetar med läsutveckling, en annan del gjord utifrån elevperspektiv, hur elever skapar mening, inte bara med hjälp av text utan även med bild, film och reportage. Den tredje delen är en textstudie där jag tittat på hur beredskapen för att använda det multimodal-tänket ser ut i styrdokumenten.

Vad var de viktigaste resultaten?

– Multimodal teoribildning ger möjligheter att få syn på och tala om elevernas meningsskapande när det gäller inte bara text utan även andra teckenvärldar. Den erbjuder ett nytt språk för det vi kanske inte är vana att prata om, nämligen att olika teckenvärldar har olika resurser och möjligheter. En auditativ teckenvärld har exempelvis andra möjligheter än en rumslig. Men för att vi som lärare ska kunna göra medvetna val när det gäller vilken form vi låter eleverna arbeta med behöver vi ha ett språk som hjälper oss att se de olika uttryckssätten. Skolan värderar ju av tradition framförallt skriftligt meningsskapande.

 Vad överraskade dig?

– Det som förvånar mig är att de nya styrdokument i svenska idag så tydligt lyfter fram och snävar in på den verbala och skriftliga texten när den mediatekniklogiska utvecklingen öppnar för så många andra sätt att skapa mening, som exempelvis att båda använda bild och text, att bilden är så viktig i digitala medier. Det är anmärkningsvärt.

Vem har nytta av dina resultat?

– Verksamma och blivande lärare och elever. Skolan behöver förhålla sig till den snabba medieteknologiska utveckling som sker i vår tid och för att kunna koppla och använda den i skolans värld behöver vi begrepp för att kunna prata om de olika uttrycksformerna. Det kan verka förvirrande i början men nya begrepp behövs för att vi ska kunna se det nya.

Hanna Nolin