Vanligt med språkrelaterade problem hos släktingar till barn med grav språkstörning

Språkrelaterade problem hos släktingar till barn med grav språkstörning är vanligt. Det visar Nelli Kalnaks forskning. Problemen handlar om svårigheter med språkutveckling, läsning och social interaktion hos syskon, föräldrar och mor- och farföräldrar. Studien visar också att barn med grav språkstörning löper mycket hög risk att få svårigheter med läsning.

Varför blev du intresserad av ämnet?


– Jag är kliniskt verksam som barnlogoped och har ägnat mycket tid åt utredning av språkstörning hos barn och ungdomar. Svensk forskning om språkstörning hos skolbarn är mycket begränsad, trots att dessa barn utgör cirka 1-2 procent av alla skolbarn och att vi runt om i vårt land har specialskolor för barn med grav språkstörning. Med min forskning ville jag bidra till en ökad kunskap om dessa barns situation. Forskning om språkstörning ger oss även en inblick i vad som krävs i den typiska språkutvecklingen hos barn.

Vad handlar avhandlingen om?


– Avhandlingen består av tre delar. Den första delen handlar om förekomsten av språkrelaterade diagnoser och problem hos tre generationer släktingar till drygt 60 barn med grav språkstörning och 100 kontrollbarn i åldrarna 8-12 år. I den andra delen undersöks nonordsrepetition som en klinisk markör för specifik språkstörning hos svenska skolbarn. Den tredje delen fokuserar på läsförmågor hos barn som går i specialskola för elever med grav språkstörning.

Vilka är de viktigaste resultaten?


– Att språkrelaterade problem förkommer i hög grad hos släktingar till barn med grav språkstörning. Vi fann att de språkrelaterade problemen framförallt handlar om svårigheter med språkutveckling, läsning och social interaktion hos syskon, föräldrar samt mor- och farföräldrar.

– Problem med nonordsrepetition visade sig vara en stark klinisk markör för språkstörning hos svenska skolbarn och var dessutom associerad med ärftlighet för språk- och lässvårigheter.

– Studien visar att barn med grav språkstörning löper mycket hög risk att få svårigheter med läsning. De har i mycket hög grad bristande läsförståelse, dels på grund av nedsatt språklig förståelse, men också på grund av begränsad förmåga till avkodning av skriven text. Läsförmågan hos barnen med språkstörning var associerad med ärftlighet för lässvårigheter hos föräldrarna.

Vad överraskade dig?

– En hög andel av föräldrarna uppgavs ha svårigheter med social interaktion. Det förvånade mig att många av dessa hade erfarenhet av selektiv mutism som ju brukar anses vara ett mycket ovanligt tillstånd.

Vem har nytta av dina resultat?

– Jag tänker att alla som kommer i kontakt med barn med språkstörning har glädje av att läsa min avhandling. Den är särskilt relevant för skolhälsovården där det ofta saknas experter i skollogopedi.

Åsa Lasson