Lärare behöver hitta nya sätt att bedöma

Vad finns det för möjligheter och begränsningar i att använda olika digitala verktyg? Anna Åkerfeldt kommer i sin avhandling fram till att formen påverkar innehållet, och att lärare behöver utveckla bedömningssätt för andra uttrycksformer än skrift.

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag har varit intresserad av hur man kan använda sig av datorer i skolan sedan jag gick förskollärarutbildningen 1997. Jag har bland jobbat som datapedagog och även utvecklat digitala läromedel. Nu har jag fördjupat mig i hur digitala resurser påverkar lärande, bedömning och undervisning.

Vad handlar avhandlingen om?

– Jag har studerat hur digitala resurser skapar möjligheter och begränsningar för elevernas möjligheter att presentera sina kunskaper. Jag har framförallt undersökt skrivande och digitala lärspel. Jag var bland annat intresserad av att studera en provsituation. Högstadieelever delades in i två grupper där den ena gruppen fick använda ordbehandlare, den andra gruppen penna och papper.

– Jag har också studerat slutarbeten på gymnasiet utifrån användning av olika digitala resurser. Jag har även tittat på vilken betydelse de digitala resurserna har för hur vi som forskare studerar lärande i en alltmer digitaliserad miljö.

Vad var de viktigaste resultaten?

– Att mediet påverkar elevernas lärande. Eleverna som skrev prov med hjälp av en ordbehandlare arbetade på ett annat sätt, de redigerade såväl frågorna som sin egen text och skrev längre texter. De som skrev för hand fick tänka ut svaret innan och sedan skriva ner det med begränsade möjligheter att redigera texten. När det gäller lärspelen gav det spelet som tydligast samkört lärande och spelstruktur större utrymme och möjlighet för det lärande som var avsett.

– I gymnasieelevernas slutarbete var det tydligt att formen påverkade innehållet. De som till exempel använde blogg som ett sätt att redovisa arbetsgången använde sig av ett mer talspråkligt, personligt språk där stavning och meningsbyggnad inte var så viktigt, och det språket hängde sedan med när de skulle skriva sin rapport. De elever som använt Word under arbetets gång hade ett mer formellt, skriftspråk i sin rapport.

– Elever som använt sig av bilder och ljudfiler tog inte med dem i slutrapporten, och min tolkning är att de inte trodde att dessa uttryckssätt var lika viktiga som texten i lärarens bedömning.

Vad överraskade dig?

– Att det var så stor skillnad för eleverna som skrev prov med hjälp av en ordbehandlare, respektive med papper och penna.

Vem har nytta av ditt resultat?

– Lärare som jobbar med digitala resurser. Vi behöver titta på möjligheterna att skapa andra bedömningsgrunder än skriven text. Och även att uppmuntra eleverna att använda uttryck, som exempelvis en videoblogg.

Hanna Nolin