Flickor underskattar sina mattekunskaper

Fakta

Yi Ding

Bor i Göteborg
Född 1992

Disputerade 2024-10-11
vid Göteborgs universitet

Avhandling

The self in the school context. Mathematics self-concept and self-efficacy in PISA

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag har själv, både som elev och lärare, upplevt hur vår tilltro till oss själva påverkar oss i olika situationer. Därför blev jag intresserad av hur elevernas tankar om sina förmågor påverkar deras studieprestationer. Det är viktigt att lyfta det här fenomenet så att lärare, föräldrar och andra inblandade tänker på det i skola och utbildning.

Vad handlar avhandlingen om?

– Jag har tittat på elevers självuppfattning i matematik, det vill säga deras generella uppfattning om sin matematiska förmåga, samt elevers självtillit i matematik, ett smalare begrepp som handlar om deras tilltro till sin förmåga att lösa specifika uppgifter. Avhandlingen syftar dels till att värdera om dessa begrepp är jämförbara mellan länder och över tid, dels till att undersöka sambandet mellan de två begreppen och elevernas prestationer i matematik. I en svensk kontext har jag även tittat på hur elevernas självuppfattning och självtillit varierar i förhållande till socioekonomisk status, kön, migrationsbakgrund och skoltyper. Som data har jag använt Pisa-undersökningarna från år 2003 och 2012.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Att det är svårt att jämföra självuppfattning och självtillit mellan olika utbildningssystem och över tid, trots att enkätfrågorna om dem i Pisa verkar vara bra. Normerna för hur man skattar sig själv varierar ju mellan olika kulturer. Därför måste forskare som studerar dessa fenomen noga värdera sina data, annars kommer de att jämföra äpplen och päron.

– Liksom tidigare forskning har jag sett att elever med högre självuppfattning och självtillit i matematik tenderar att prestera bättre. I en svensk kontext skattade sig dock flickorna lägre än pojkarna – trots att de presterade bättre. Samma sak gällde elever med svenska föräldrar, som tenderade att skatta sig lägre än elever med migrationsbakgrund trots att de hade högre resultat i matematik.

Elever med högre självuppfattning och självtillit i matematik tenderar att prestera bättre. I en svensk kontext skattade sig dock flickorna lägre än pojkarna – trots att de presterade bättre.

Yi Ding

Vad överraskade dig?

– Att matematik fortfarande så tydligt är ett pojkämne i Sverige. Elevernas självuppfattning och självtillit påverkar inte bara hur de presterar i skolan, utan också hur de väljer yrken och vågar utmana sig själva i framtiden. Därför är det viktigt att lyfta hur vi i vår undervisningspraktik kan stötta flickornas självkänsla i matematik.

– Jag blev också överraskad av att det fanns en skillnad mellan friskolor och kommunala skolor i Sverige. I friskolor hade elevernas självuppfattning en större påverkan på deras prestationer i matematik än i kommunala skolor. I kommunala skolor hade i stället elevernas självtillit en lite större påverkan. Dessa skillnader skulle kunna bero på att elever i friskolor ofta har en högre socioekonomisk status och välutbildade föräldrar, vilket påverkar såväl självbild som skolprestationer.

Vem har nytta av dina resultat?

– Forskare, som behöver värdera sina data djupare och titta på om de är jämförbara. Lärare, som behöver skapa en inlärningsmiljö som kan stötta elevernas självuppfattning och självtillit samt ge eleverna en mer realistisk uppfattning om sina förmågor. Politiker och andra aktörer i utbildningssystemet, som behöver lyfta betydelsen av självuppfattning och självtillit och motverka att matematik blir ett stereotypt pojkämne. Även föräldrar och andra personer skulle genom uppmuntran och positiv feedback kunna höja elevernas självförtroende i matematik.