Normer styr de nationella proven i skrivande
Född 1982
i Karlstad
Disputerade 2014-10-03
vid Örebro universitet
Skrivbedömning. Om uppgifter, texter och bedömnings-anvisningar i svenskämnets nationella prov
De nationella proven i skrivande är utformade efter givna idéer om hur texter ska göras och se ut. Elever som löser skrivuppgifter utanför regelboken riskerar att underkännas. Det visar Eric Borgströms avhandling.
Varför blev du intresserad av ämnet?
– Jag har alltid varit intresserad av skrivande och studerade till gymnasielärare i svenska och historia. Under mitt examensarbete väcktes intresset för att ännu djupare förstå elevers skrivande och hur det kan bedömas.
Vad handlar avhandlingen om?
– Det är en teoridriven avhandling där jag från ett kritiskt perspektiv undersökt svenskämnets nationella prov i fyra artiklar. Vad menas med begreppet skrivförmåga, vad vill proven fånga? Jag har undersökt skrivuppgifter och hur de förhåller sig till bedömningshänvisningar.
– Jag har analyserat hur elever i sina provtexter förhåller sig till olika förväntningar i uppgifterna och vad det får för konsekvenser när det kommer till bedömningen.
Vilka är de viktigaste resultaten?
– Att svenskämnets nationella prov är uttalat funktionella samtidigt som de konstruerats utifrån förhand givna normer om hur texter ska se ut och göras. Uppgifterna ställer eleverna inför en situation och beskriver vad eleverna ska göra, exempelvis utforska ett ämne eller övertyga läsaren i en fråga. Eleverna får också en detaljerad instruktion som talar om hur de ska göra det. Om inte instruktionen följs riskerar eleven att bli underkänd. Detta även om eleven faktiskt skrivit en text som gör det den ska och passar väl in i situationen. De nationella provens utformning rymmer med andra ord tvetydigheter och underliggande normer som emellanåt riskerar att ställa till det.
Vad överraskade dig?
– Den stora överraskningen för mig personligen gäller nog min egen syn på prov. Tidigt i processen ställde jag mig tveksam till standardiserade skrivprov överhuvud taget. I dag ser jag att de i vissa lägen är mycket viktiga verktyg för lärares bedömningsuppdrag. Samtidigt är det mycket som kan gå snett och kraven på provens utformning måste vara mycket höga.
Vem har nytta av dina resultat?
– Jag hoppas att alla som är intresserade av skrivande och bedömning kan läsa avhandlingen med behållning – lärare, provkonstruktörer och politiker. Jag ska under våren även göra en ny studie ihop med den grupp i Uppsala som konstruerar proven för Skolverkets räkning. Jag hoppas att den studien kan bidra med en utveckling av de nationella proven.