Talet om tekniska system: förväntningar, traditioner och skolverkligheter
Claes Klasander
Professor Thomas Kaiserfeld
Linköpings universitet
2010-09-24
Talet om tekniska system förväntningar, traditioner och skolverkligheter
Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, Lärande, Estetik, Naturvetenskap
Talet om tekniska system förväntningar, traditioner och skolverkligheter
I samhället uppmärksammas teknik för sin ökande komplexitet och systemtiska karaktär. I vilken mån avspeglar sig detta i skolans teknikämnen? Denna avhandling, berör undervisning om tekniska system i ett skolperspektiv, med det huvudsakliga syftet att undersöka hur undervisning om tekniska system tas upp till behandling i skolan. Den övergripande frågeställningen är: Hur har skolan hanterat den didaktiska uppgiften att utveckla ett undervisningsområde om tekniska system? Avhandlingen är en monografi som bygger på delstudier av tre arenor med relevans för skolan. De tre arenorna omfattar huvudsakligen nationella styrdokument, läromedel respektive lärares arbete. Resultaten pekar bland annat på att tekniska system successivt förstärks som undervisningsinnehåll i styrdokument och läromedel sedan slutet på 1970-talet. Denna förändring har skett parallellt mer att teknikämnets beskrivning förändrats i grundskolan. I överensstämmelse med modern teknikfilosofi har tekniken i skolsammanhang i allt högre grad kommit att framställas som en egen kunskapskultur och inte som en del av naturvetenskapen. Detta har varit förutsättningar för att tekniska system har kunnat etableras som innehåll. Diskursen talet om tekniska system har dock skiftat i karaktär över tiden. Gemensamt för de tre arenorna är att två hegemoniska siskurser har hämmat introduktionen av tekniska system. För det första teknikundervisningens egen fascination för enkla artefakter och, för det andra, en dominant naturvetenskaplig diskurs. Härmed fokuseras undervisningen på systemens komponenter, snarare än systemnivå. Så tenderar t.ex. undervisningen om energisystem att handla om energiomvandlingar eller kemiska reaktioner, istället för systemets uppbyggnad, funktioner, eller dess relationer till människor och samhälle. Avhandlingen visar även att tekniska system framställs som faktiskt existerande och inte som mentala konstruktioner vars gränser måste bestämmas. Produktions- och transportsystem ges framträdande positioner i teknikinnehållet. Tekniska system belyses snarare som något som påverkar omgivningen, än att de är möjliga att påverka. Överlag finn en brist på systembegrepp. Dock har styr- och reglerteknik nått en viss position. I avhandlingen visas även hur människans roll realtivit systemen tas upp och, i samband med detta, hur ett etiskt och politiskt tema vuxit fram inom arenornas teknikdiskurs. Temat har medborgerliga förtecken och tar sina motiv från en strävan mot en hållbar utveckling. Utifrån en teknikhistorisk emfas används argument för att eleverna bör studera tekniska systems framväxt och förändring.
Abstract in English
In our society technology is becoming increasingly complex. Technological systems are now part of oureveryday lives. To what extent is this reflected in the Technology subject? This dissertation concerns education and has the aim of investigating how technological systems are treated in the Swedish school system. The overarching question is: How has the Swedish compulsory schooldealt with the pedagogical challenge of developing subject content about technological systems? To answer this question, the discourse of school talk on technological systems across three different school arenas has been the focus of the study so that pedagogical challenges and historical layers relating to thediscourse can be outlined. The three school arenas are the formulation, mediation, and realisationarena. They mainly encompass national curriculae, text books and teachers work, respectively, from1980 to 2009. On the realisation arena an interactive method has been used where the researcher collaborated with a team of teachers in a lower secondary school for two years.The results are presented in two ways. First, a set of offered companion meanings found in theexpressions on the arenas are presented. The companion meanings emanate from three kinds of rulesregulating the discourse: educational focus, system languages and curriculum emphases. Second, eacharena is discussed in detail. These discussions were arrived at by feeding the categories of companionmeanings back into the analysis process as a tool to clarify themes, orders of discourse and changesover time.On the arenas subject content relating to technological systems has successively strengthened itsposition and can be found on several curricular levels. This shift is made possible by new descriptions of technology as a distinct field of knowledge, thus affecting the view of the school subject Technology. In a Swedish context this meant dissociation from the natural sciences. Two hegemonic discourses thatmake the pedagogical challenge to introduce technological systems more difficult have also been found:the hegemony of the artefact and the hegemony of science. The first relates to the subject s internalinterest for small products and components. The second is based on a scientific precedence where Technology is used as an arena for the illustration of scientific laws and rules. Both hegemonies have the effect of directing the educational focus away from the systemic issues around the technology athand. The search for answers is turned inwards and downwards in the systemic hierarchy. On the otherhand, production systems and control technology have established a position in the discourse. An emerging political and ethical theme concerned with the relation between citizenship, sustainable development and technology has forwarded a systems approach.
Relaterade länkar
Företagsekonomi
Åk 7–Vux Matematikångest
Åk 4–Vux Senaste magasinen
Läs mer
Skolporten nr 3/2024
Skolporten nr 2/2024
Skolporten nr 1/2024
Skolporten nr 6/2023
Skolporten nr 5/2023
Nyhetsbrev
