Framtidsperspektiv viktig förutsättning för miljömoraliskt lärande

Elever som tänker på framtiden är mer positiva till att visa solidaritet och till att skydda naturen. Det visar hur viktigt det är att skolans undervisning ägnar sig åt framtiden, menar Tomas Torbjörnsson som har forskat om miljömoraliskt lärande på gymnasiet.

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag har jobbat som lärare i 25 år och började via Lärarlyftet på forskarskolan i geografi på Uppsala universitet. Jag skrev min lic-uppsats om hållbar utveckling och fortsatte sedan inom samma område. Under alla mina år som lärare har jag intresserat mig för hur undervisningen kan ta sig an frågor om hållbar utveckling på sätt som engagerar eleverna.

Vad handlar avhandlingen om?

– Om olika aspekter av hållbar utveckling inom gymnasieundervisningen. Jag har framförallt intresserat mig för social hållbarhet. Solidaritet och jämlikhet är två värden som lyfts fram som en förutsättning för hållbar utveckling, men många förknippar hållbar utveckling enbart med rent naturvetenskapliga frågeställningar kring miljöförstöring.

– Avhandlingen handlar också om vad som utmärker en framgångsrik undervisning inom hållbar utveckling och hur hållbar utveckling framträder i styrdokumenten.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Jag visar på ett tydligt samband mellan att vara positiv till solidaritet och att vara framtidsorienterad. Elever som tänker på framtiden är mer positiva till att visa solidaritet och till att skydda naturen. De tänker långsiktigt och gör mer moraliskt grundade överväganden än någon som handlar med kort tidsperspektiv. Det visar hur viktigt det är att skolan ägnar sig åt framtiden i undervisningen, exempelvis genom att diskutera hur en önskvärd framtid ser ut.

– Ett annat tydligt resultat i avhandlingen är att människor som har en vilja att visa omsorg om andra människor ofta är positiva till att visa omsorg även om andra arter och om naturen. Studien bekräftar också skillnader mellan tjejer och killar. Tjejer är mer positiva till att skydda naturen och visa solidaritet medan killar har en mer instrumentell syn på naturen som råvarukälla. Studien visar också tydliga skillnader mellan teoretiska program och yrkesförberedande program och bekräftar att elever på teoretiska program har mer positiva attityder till olika aspekter av hållbar utveckling.

Vad överraskade dig?

– I intervjuer som jag gjorde med elever visade det sig att de var ovana att prata om hållbar utveckling och kopplingar mellan hållbar utveckling och värden som solidaritet och rättvisa – det förvånade mig. Det var också överraskande att eleverna inte förväntar sig att skolan ska undervisa om framtiden.

Vem har nytta av dina resultat?

– Lärare som tycker det är angeläget att utveckla förutsättningar för elevernas miljömoraliska tänkande, men även lärarutbildningen.

Åsa Lasson