Skrivförmågan avgör gymnasieelevers betyg

Fakta

Pär Sehlström

Bor i Umeå och Storuman
Född 1960

Disputerade 2024-10-11
vid Umeå universitet

Avhandling

Students with reading difficulties in upper secondary school. Educational attainment, written text quality, and self-efficacy for writing in L1 and L2

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Som lärare och lärarutbildare i Brasilien och Sverige hade jag länge en känsla av att eleverna presterade bättre när de fick skrivundervisning i sammanhängande sjok. I rollen som förstelärare och lektor har jag sedan arbetat med att integrera läs- och skrivundervisning i alla ämnen på flera stadier. Då har jag även märkt att vissa, men inte alla, elever med lässvårigheter förstår texter bättre när man läser högt för dem. Alla de här erfarenheterna har fått mig att vilja undersöka sambanden mellan lässvårigheter, skrivande och skolresultat på ett mer vetenskapligt sätt.

Vad handlar avhandlingen om?

– Jag har undersökt vilken roll läsförmåga, lässvårigheter och skrivande spelar för elevernas betyg, kontrollerat mot andra kända faktorer som kön, gymnasieprogram och studiebakgrund i språk. Jag har även undersökt kopplingen mellan läsförmåga och skriven textkvalitet i svenska och engelska samt hur eleverna skattar sin egen skrivförmåga. Eftersom många gymnasieelever inte lyckas ta någon examen är det viktigt att undersöka vilka faktorer som kan få dem att lyckas bättre.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Det som föll ut mest var att elevernas skrivförmåga spelade en väldigt stor roll för deras betyg i svenska och engelska. Elever med lässvårigheter hade också en större risk att få låga betyg i svenska, engelska, samhällskunskap och historia, särskilt om de gick på yrkesprogram där man bara studerar svenska och engelska i ett år. Intressant nog verkade lässvårigheter inte påverka betygen i dessa ämnen lika mycket för elever som hade studerat svenska och engelska i två år.

– Argumenterande skrivande var en utmaning för många elever, men framför allt för elever med lässvårigheter. Det indikerar att dessa elever behöver mer stöd med bland annat textorganisation, stavning, grammatik och textbindning. Elever med lässvårigheter hade också lägre tilltro till sin skrivförmåga, vilket ökar risken för att de inte tar sig an uppgifter eller ger upp. Jag tänker att lärare skulle kunna använda kunskap om elevers självskattade skrivförmåga som kunskapskrok för att ge en bättre framåtsyftande återkoppling, så kallad feedforward.

Elevernas skrivförmåga spelade en väldigt stor roll för deras betyg i svenska och engelska. Elever med lässvårigheter hade också en större risk att få låga betyg i svenska, engelska, samhällskunskap och historia.

Pär Sehlström

Vad överraskade dig?

– Att skrivförmågan spelade en så stor roll för elevernas betyg. Men jag blev också överraskad av att lässvårigheter tycks ha mindre betydelse för betygen hos gymnasieelever som studerar svenska och engelska i två år. Det tyder på att det vore gynnsamt för studieresultaten att låta elever läsa språk under längre tid, även på yrkesförberedande gymnasieprogram.

Vem har nytta av dina resultat?

– Ämneslärare, speciallärare, rektorer, lärarutbildare, forskare och beslutsfattare. Jag hoppas att avhandlingen kan bidra till att elever får mer läs- och skrivstöttning – inklusive stöd från speciallärare – inte bara i svenska, utan också i engelska och andra ämnen. Läsande och skrivande behöver integreras i all undervisning på gymnasiet, och kursplanerna behöver ta upp skrivande och läsande mer explicit – något som med framgång har gjorts i Norge. Dessutom stödjer mina resultat antagandet att läsförmågan i förstaspråket påverkar textkvaliteten i andraspråket.