Physical Activity, Fitness, Screen Time, and Healthy Brain Functions in Adolescents

Abstrakt

Det övergripande målet med denna avhandling var att undersöka samband mellan accelerometer-mätt fysisk aktivitet, stillasittande, idrottsdeltagande, kondition och skärmtid och hjärnhälsa (psykisk hälsa, kognition och skolbetyg) hos 1139 svenska skolungdomar i början på högstadiet (årskurs 7). Ungdomarna följdes även upp i slutet av grundskolan (årskurs 9). Dessutom syftade avhandlingen till att undersöka hur fysiologiska faktorer som påverkar hjärnhälsa förändras när man bryter långa perioder av stillasittande med korta rörelsepauser, och om dessa pauser kan gynna kognitiv prestation.

Avhandlingen visade att de ungdomar som var fysiskt aktiva, särskilt under fritiden, rapporterade bättre psykisk hälsa, medan de som hade mycket stillasittande eller hög skärmtid rapporterade sämre psykisk hälsa (artikel I). Dessutom hade ungdomar med högre kondition, bättre kognition och högre betyg i matte och svenska. Dock fanns inget samband mellan fysisk aktivitet och kognition eller skolbetyg (artikel II).

När ungdomarna följdes upp i årskurs 9 visade resultaten att de med hög kondition eller låg skärmtid på vardagarna i årskurs 7 hade större sannolikhet att få godkända skolbetyg i slutet på grundskolan. Däremot fanns det inga samband mellan fysisk aktivitet, idrottsdeltagande eller skärmtid på helgen i årskurs 7 och betyg tre år senare.

I en mindre labbstudie undersöktes effekterna av att bryta upp långvarigt stillasittande med korta rörelsepauser. Resultaten visade att de korta rörelsepauserna förbättrade kognitionen och ökade syresättningen i blodet i hjärnans främre pannlob.

Sammanfattningsvis visade avhandlingen att det fanns samband mellan fysisk aktivitet och vissa aspekter av hjärnhälsa, som psykisk hälsa, men inte kognition och skolbetyg. Däremot visade resultaten att rörelsepauser som bryter upp långvarigt stillasittande kan gynna kognitionen, troligen genom ökad syresättning i hjärnan.

Vidare visade resultaten att det är vanligare att ungdomar med sämre psykisk hälsa också hade låg fysisk aktivitet och/eller hög skärmtid. Dessutom hade ungdomar med hög kondition och låg skärmtid i årskurs 7 bättre skolbetyg i slutet av grundskolan. Avhandlingens resultat är viktiga för forskare, samhällsaktörer, föräldrar och yrkesverk-samma som arbetar med skolungdomar.