Många olika vägar till hållbar utveckling i Sydostasien
Född 1978
i Järfälla
Disputerade 2014-09-19
vid Uppsala universitet
Beyond education and society. On the political life of education for sustainable development
Sydostasiens länder tolkar begreppet utbildning för hållbar utveckling med stor variation. Det har Stefan Bengtsson kommit fram till i sin studie med fokus på policyimplementering av utbildning för hållbar utveckling i Vietnam.
Varför blev du intresserad av ämnet?
– Jag har bott i Bangkok och i Hanoi under flera år och upptäckte där att begreppet Education for Sustainable Development (ESD), alltså utbildning för en hållbar utveckling, tolkas väldigt olika i de båda länderna. Jag blev nyfiken på hur man kan förstå dessa skiljaktigheter.
Vad handlar avhandlingen om?
– Jag har utifrån ett globalt perspektiv studerat vilka tolkningar av det globala ramverket för dekaden av utbildning för en hållbar utveckling som finns i Thailand och Vietnam. Den första delen av avhandlingen är teoretisk och handlar om vilka grundantaganden som begreppet samt dess rörelser från det globala till det nationella kan tolkas utifrån.
– I avhandlingens andra del presenteras resultaten av en empirisk studie om hur båda länderna definierar hållbar utveckling.
Vilka är de viktigaste resultaten?
– Att ett globalt ramverk som ESD är vagt formulerat och kan tolkas nästan hur som helst. Studiens empiriska huvudfokus är på Vietnam där man kan se hur två sociala grupperingar definierar ESD. Den ena gruppen definierar hållbar utveckling genom att förespråka liberala marknadskrafter, just för att få fart på utvecklingen, medan den andra gruppen anser att fria marknadskrafter är ett hinder för hållbar utveckling och istället skapar sociala orättvisor.
– Min studie visar att ESD står för ett slag kvasikonsensus eftersom begreppet i praktiken tolkas på diametralt olika sätt i olika länder, kulturer och sociala och politiska grupper.
Vad överraskade dig?
– Att det i Sydostasien finns en så stor variation av tolkningen av vad hållbar utveckling är. Här i Sverige framställs begreppet ofta som om det fanns ett slags global konsensus kring det.
Vilka har nytta av dina resultat?
– Beroende på syfte kan allt ifrån lärare till politiker ha nytta av mina resultat.