Idrotten sätter agendan. En studie av Riksidrottsgymnasietränares handlande utifrån sitt dubbla uppdrag
På Riksidrottsgymnasiet möts skolan och idrotten utan större harmoni. Skälet är att de idrottsligt kunniga lärarna inom ämnet specialidrott saknar lärarutbildning. Det resulterar i att skolans villkor åsidosätts, visar en ny avhandling vid Göteborgs universitet.
– Lärarna i specialidrott hamnar i kläm mellan skolans och idrottens villkor och eftersom de kommer från idrotten är det främst där de har förutsättningar att verka, säger Marie Hedberg.
Marie Hedberg
Docent Karin Redelius, Gymnastik- och Idrottshögskolan
Göteborgs universitet
2014-12-05
Idrotten sätter agendan. En studie av Riksidrottsgymnasietränares handlande utifrån sitt dubbla uppdrag
Institutionen för kost- och idrottsvetenskap
Idrotten sätter agendan. En studie av Riksidrottsgymnasietränares handlande utifrån sitt dubbla uppdrag
Riksidrottsgymnasiet (RIG) är ett sätt för unga att kombinera en elitidrottssatsning med utbildning. En central komponent på RIG är tränaren som är den som planerar, organiserar och genomför verksamheten. Inom RIG möts två institutioner- skola och idrott, varpå tränarna hamnar mitt i den skärningspunkt som skapas av dessa institutioner. Syftet med denna avhandling är att beskriva och förstå tränares handlande mot bakgrund av de villkor som styr och formar verksamheten vid RIG. Studien bygger på fyra fallstudier där tränarna och rektorerna intervjuats.
Huvudfynden i studien är att den Praxisgemenskap som tränarna formar till stor del vilar på de kulturellt-kognitiva villkoren som kommer från idrotten. De regulativa och normativa villkoren från skolan efterlevs således inte i den grad som borde vara önskvärt. Det är idrottens normer och värden som sätter agendan för verksamheten bland annat när det gäller utbildning och kompetens hos tränarna, hur antagning sker, på vilka grunder bedömningar görs samt kring vilket innehåll som finns i verksamheten.
Abstract in English
This study aims to describe and analyse the actions of the school coaches at the National sport upper secondary schools in light of the conditions that govern and shape the activities at those schools. The theoretical standpoints are based on Lave and Wengers’ (1991) theoretical concept community of practice, and as an explanatory theoretical framework Scott’s (2008) interpretation of new institutional theory is used. In the analysis of the coaches’ space for actions given the current conditions, Berg’s (2014) free space theory is used. The study has a qualitative approach and the design is based on four case studies, where interviews and document analyses have been used to produce the data. The main findings can be summarized in that the cultural-cognitive conditions are very strong, whereas the regulatory and normative conditions play a less significant role. The coaches belong to a community of practice, where the sport’s inherent culture becomes the reference point for how the practice will be run, even though they are part of the school.
Relaterade länkar
Fritidshem
Åk F–6 Matematikångest
Åk 4–Vux Senaste magasinen
Läs mer
Skolporten nr 5/2024
Skolporten nr 4/2024
Skolporten nr 3/2024
Skolporten nr 2/2024
Skolporten nr 1/2024
Nyhetsbrev
