Många känslor involverade i lärande

Fakta

Claes Dahlqvist

Bor i Höör
Född år 1974

Disputerade 2024-09-13
vid Åbo Akademi

Avhandling

The emotional learning journey. Cognitive appraisals and information-seeking achievement emotions of Swedish primary teacher students

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Intresset kommer från min yrkespraktik som undervisande bibliotekarie, där jag bland annat undervisar i informationssökning och informationskompetens. Jag har jobbat i ganska många år med lärarstudenter och har noterat hur känslostyrt lärande är, och det ville jag utforska lite närmare. Det finns en modell över informationssökningsprocessen med en kognitiv del i form av tankar och en affektiv del i form av känslor. Men den här modellen förklarar inte riktigt hur samspelet ser ut mellan det kognitiva och det affektiva. Jag var intresserad av att förstå vad som triggar känslor och hur det kognitiva och det affektiva samspelar.

Vad handlar avhandlingen om?

– Jag har intervjuat grundlärarstudenter som jag har följt under tio veckor i samband med att de ska söka efter vetenskaplig litteratur när det skriver sitt examensarbete. Jag ville följa deras känslomässiga resa och vad som händer under den här perioden. De ska bland annat göra en kunskapsöversikt, och då är ett explicit lärandemål att de ska redovisa och dokumentera hur de faktiskt har sökt. Informationssökning är i det här sammanhanget ett lärandemål vilket innebär att det händer något med känslorna, som kan bli mer intensiva när man ska prestera och betygsättas. De känslorna kallas för prestationskänslor.

– Jag använder mig av så kallade appraisal-teorier, som handlar om kognitiva bedömningar, för att förklara hur det kognitiva samspelar med det affektiva. Enligt de här teorierna så främjar positiva känslor lärande, vilket egentligen är ganska självklart. Men de visar också att även om känslor är ganska kortlivade så kan de ha långsiktig negativ effekt på lärandet om det inte görs någonting åt det negativa.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Att det är många känslor involverade i lärande – det är väldigt känslostyrt. Studenterna uttryckte 70 olika känslor som jag slog ihop till 25 så kallade affektkategorier och 11 prestationskänslor. Ilska är exempelvis en affektkategori och inom den kategorin finns det frustration och raseri. Varje känsla har olika intensitet och kan vara olika stark. Exempelvis kan man också se om ilska, oro eller ångest går upp eller ner över tid. I tidigare forskning går man inte in på djupet och förklarar vad en känsla är, så det är ett viktigt bidrag med min avhandling – att känslor har olika kvalitativa nyanser.

– Jag identifierade tre typer av prestationskänslor kopplade till lärandesituationer. Känslor i relation till aktivitet, det framtida lärandemålet och efter det att lärandemålet uppnåtts eller inte. De känslor som var vanligast hos studenterna var oro och ångest inför den kommande bedömningen av lärandemålet. En annan prestationskänsla var ilska, när man exempelvis inte hittar något som man söker efter på datorn. Det här är icke-linjära processer och exempelvis kunde ilska förstärka osäkerheten inför det kommande lärandemålet och leda till att ångesten blev större. När studenterna sedan blev godkända genererade det känslor som exempelvis stolthet och tacksamhet.

– Jag har också tittat på känslor kopplat till själva lärandemålet och instruktioner. Det visade sig att just förmågan att hantera instruktioner ledde till att studenterna kände att de kunde nå lärandemålet. De tyckte också att det var lite roligare med uppgiften ju mer kontroll de hade. Sammanfattningsvis kan man säga att hur man upplevde svårighetsgraden med uppgiften och uppgiftens instruktioner, och den inre motivationen att genomföra den, ledde till känslor som glädje eller tristess som också hade betydelse för de mer framåtblickande känslorna som hopplöshet och oro för att nå lärandemålet.

– Jag har också undersökt hur studenterna upplevde stödet från oss undervisande bibliotekarier och det visade att det positivt korrelerade med hur de upplevde att de kunde hantera instruktionerna. Jag diskuterar också hur lärandekontexten generellt kan utformas för att stödja studenter så att de känner att de har mer kontroll över lärandet, vilket främjar positiva känslor som i sin tur är gynnsamma för lärandet.

Jag har jobbat i ganska många år med lärarstudenter och har noterat hur känslostyrt lärande är, och det ville jag utforska lite närmare.

Claes Dahlqvist

Vad överraskade dig?

– Att det var så väldigt många olika känsloupplevelser involverade och att studenterna beskrev känslor på så många olika sätt. Och att processerna var så komplexa och dynamiska.

Vem har nytta av dina resultat?

– Förhoppningsvis är de ett bidrag både till mitt ämne, biblioteks- och informationsvetenskap, men också till högskolepedagogisk forskning överhuvudtaget.