Early Elementary School Interventions in Reading and Mathematics

Abstrakt

Att lära sig läsa och räkna hör till grundläggande färdigheter i början av lågstadiet. För en del elever som kämpar med att tillägna sig dessa färdigheter behövs specialpedagogiskt stöd i form av extra läs- eller matematikundervisning. Studier har visat att undervisning med ljud-bokstavsmetoden, phonics, och undervisning i taluppfattning och grundläggande aritmetik hjälper elever som riskerar läs- eller matematiksvårigheter. I en svensk skolkontext finns få läs- och matematikinterventioner som utvärderat effekter på elevers läs- och matematikfärdigheter med en randomiserad kontrollerad studiedesign. Syftet med denna avhandling var att utveckla, implementera och utvärdera effekterna av två intensiva undervisningsprogram i läsning respektive matematik. Fokus för läsprogrammet var att utveckla ordläsning och läsflyt och i matematikprogrammet fokuserades taluppfattning och grundläggande aritmetik. Ett ytterligare syfte var att undersöka eventuella överföringseffekter mellan läsning och matematik för de elevgrupper som deltog i projektets interventionsgrupper. Dessutom studerades långtidseffekter av interventionerna. Totalt deltog 753 elever i åk 1 i urvalet till interventions- och kontrollgrupper. Elevernas läs- och matematikfärdigheter (ordavkodning, stavning, taluppfattning och aritmetiskt flyt) screenades vid två tillfällen på våren i åk 1 och elever med låga resultat (≤ percentil 25) randomiserades individuellt till interventions- och kontrollgrupper för läsprogrammet eller matematikprogrammet (n=32 vs. 30 i matematik, n=34 vs. 34 i läsning) för att undersöka effekten av dessa undervisningsprogram på elevernas läs- och matematikprestationer jämfört med skolans ordinarie undervisning. I början av åk 2 genomförde eleverna en för-testning och deltog därefter utöver den ordinarie undervisningen i en explicit, intensiv, individuell träning med en speciallärare om 36 lektioner i läs- eller matematikprogrammet, medan eleverna i respektive kontrollgrupp fick undervisning planerad av skolan. Efter interventionsperioden genomföres ett efter-test som upprepades ett år senare. Läs- och matematikinterventionen resulterade i signifikanta effekter jämfört med kontrollgrupperna direkt efter träningen. I läsprogrammet var effekten medelstor för ordavkodning och läsförståelse och träningen visade stor effekt på ordigenkänning. Resultaten för matematikprogrammet visade medelstor effekt på taluppfattning, aritmetik och grundläggande problemlösning. Dessa effekter hade reducerats vid långtidsuppföljningen. Inga överföringseffekter mellan läs- och matematikinterventionerna uppmättes. Slutsatser från dessa studier är att elevers läs- och matematikfärdigheter kan öka avsevärt med hjälp av ett tidsmässigt begränsat, intensivt phonics-program respektive taluppfattnings- och aritmetikprogram även i en svensk skolkontext. Resultaten kan på så vis bidra till evidensbaserade undervisningsmetoder. I likhet med ett flertal tidigare undersökningar visade uppföljningsstudien att effekterna av interventionerna avtog över tid. Det tyder på vikten av att överväga stöd även efter en intensiv läs- och matematikintervention. Vidare föreslås att skapa överensstämmelse mellan klassrumsundervisningen och interventionsprogram som ges utöver ordinarie undervisning.