Fysisk klassrumsmiljö som hinder eller möjliggörare

Fakta

Magnus Fahlström

Född 1971
Bor i Falun

Disputerade 2024-10-18
vid Högskolan i Dalarna

Avhandling

Teaching mathematics in a physical environment. Act, react, or avoid?

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag har arbetat länge som lärare på gymnasiet och komvux där jag undervisat i matematik och datavetenskap. Den fysiska miljön är ett vanligt samtalsämne mellan lärare då klassrumsmiljön nästan alltid påverkar undervisningen på något vis.

Vad handlar avhandlingen om?

– Om lärares erfarenheter av och perspektiv på betydelsen av olika aspekter av den fysiska miljön i undervisningssituationen i allmänhet och i matematik i synnerhet. Avhandlingen bygger på intervjuer med sju matematiklärare i årskurs 1 på gymnasiet samt online-enkäter med 47 lärare i olika ämnen. Frågor jag utforskat är hur lärare förhåller sig till den fysiska miljön i en undervisningssituation, vad som kan störa och hur de hanterar och eventuellt löser problem som kan kopplas till den fysiska miljön.

Jag vill belysa vikten av den fysiska undervisningsmiljön och hur den på olika sätt påverkar elevernas lärande.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Att den fysiska miljön antingen hindrar eller möjliggör lärarnas planerade undervisning. För lärarna kan det vara kända förutsättningar eller något som uppstår under pågående undervisningssituation. Resultaten visar på tre spår, det första är en fysisk miljö där lärarna kan genomföra sin undervisning som planerat utan något som stör eller hindrar. Den andra kategorin innebär att undervisningsmiljön upplevs som halvbra. Här behöver lärarna justera, det kan handla om att behöva städa undan skräp och ställa i ordning stolar inför lektionen, eller att dämpa akustiken genom att hänga upp textil. I studien vittnar lärare om att de tagit med gardiner hemifrån och hängt upp i klassrummet för att dämpa bullret. Dålig luft är också vanligt, men ett problem som ofta kan lösas genom att vädra. Risken är att ljud utifrån, en gräsklippare eller snöslunga skapar ett nytt problem.

– Den sista kategorin innebär att den fysiska miljön är så problematisk att lärarna anser det lönlöst att ens försöka anpassa den för att få till den tänkta undervisningen. Här blir det istället den fysiska miljön som sätter ramar för undervisningen och därmed även elevernas möjlighet till lärande. Ett scenario är att läraren tvingas låta eleverna sitta på rad och räkna tyst. Tidigare forskning belyser vikten av en miljö som är fri från buller, med god ventilation och som ger utrymme för en elevaktiv undervisning i både små och stora grupper.

– Ytterligare ett resultat är en modell där olika aspekter av den fysiska miljön kan relateras till lärare, elever samt ämnesinnehållet. Modellen kan användas av både praktiker och forskare.

Vad överraskade dig?

– Egentligen ingenting, som lärare kände jag väl igen lärarnas beskrivningar av hur de förhåller sig till den fysiska miljön i klassrummet och hur det påverkar undervisningen. Något jag slogs av men kanske inte förvånades över, var hur vanligt det är att låta elever lyssna på musik i hörlurar. Dels för att de inte ska bli störda och kunna koncentrera sig, dels för att inte störa andra. 

Vem har nytta av dina resultat?

– Jag hoppas att alla som arbetar i och med skolan, lärare, skolledare, lärarutbildare och beslutsfattare kan ha det. Jag vill med min forskning belysa vikten av den fysiska undervisningsmiljön och hur den på olika sätt påverkar elevernas lärande. Men också peka på möjliga sätt att anpassa och justera för att få till en mer gynnsam lärmiljö. Blivande lärare behöver också få stöd i att skapa strategier för att hantera de här frågorna när de kommer ut i arbetslivet. Därutöver är min avhandling även ett bidrag till forskningen.