Effects of testing and enactment on memory
Hur påverkar upprepade studie- och testtillfällen och motorisk inkodning lärandet och hur mycket minns man efter en vecka? Det har Veit Kubik undersökt.
Veit Kubik
Professor Lars-Göran Nilsson, Stockholms universitet, docent Fredrik Jönsson, Stockholms universitet, docent Jonas Olsson, Stockholms universitet, professor Monika Knopf, Goethe Universität Frankfurt/Main
Mihály Racsmány, Budapest University of Technology and Economics
Stockholms universitet
2014-11-07
Effects of testing and enactment on memory
Psykologiska institutionen
Abstrakt
Vi lär oss inte bara genom instudering, utan även när vi efter instuderingen testar hur väl vi lärt oss något, vilket ofta benämns som testeffekten. Om det är handlingar vi ska komma ihåg (t.ex. ”vattna blommorna”), så lär vi oss också bättre genom att utföra handlingarna motoriskt jämfört med att bara läsa en beskrivning av dem. I tre empiriska studier har jag undersökt hur upprepade studie- och testtillfällen (jämfört med enbart instudering utan minnestestning), samt hur motorisk inkodning (jämfört med endast verbal inkodning) påverkar lärandet och hur väl man minns informationen efter en vecka. Instuderingsmaterialet bestod av olika handlingsfraser, som exempelvis ”vattna blommorna”, då vardagligt minne ofta involverar förflutna och framtida handlingar. Studie I visade att både minnestestning, såväl som att motoriskt utföra en handling ledde till minskad glömska sett över en veckas tid, men att de två effekterna var icke-additiva (d.v.s. man kom inte ihåg materialet bättre genom att kombinera minnestestning med motorisk inkodning). Den positiva inverkan som minnestestning under inlärningsfasen hade på hur väl deltagarna mindes handlingsfraserna efter en vecka uppstod dock enbart när fraserna lärts in verbalt, inte när de lärts in genom motoriskt utförande. En möjlig förklaring till varför de två studieteknikerna i kombination inte ledde till en additiv effekt kan vara att båda studieteknikerna involverar samma minnesmekanism, så kallat relationellt processande mellan verbet och substantivet i en fras. I studie II och III bekräftade jag resultaten från den första studien i termer av testeffekten (d.v.s. testeffekten uppstod endast för verbalt inkodat material, inte för motoriskt utförda handlingar), och undersökte om effekten berodde på vilken ledtråd som gavs vid minnestesten. Deltagarna fick antingen substantivet som ledtråd för att plocka fram verbet, eller så fick de verbet som ledtråd för att plocka fram substantivet. När fraserna lärts in verbalt (Studie II) var testeffekten lika stor oavsett om ledtråden var ett verb eller ett substantiv. Efter motorisk inkodning uteblev testeffekten oberoende av vilken ledtråd som gavs vid minnestesten (Studie III). Testning kan förutom att påverka hur väl man minns efter ett längre retentionsintervall (t.ex. en vecka) också förbättra inkodningen av information under senare inlärningstillfällen. I både Studie II och III så lärde sig deltagarna fler nya ord vid ett ytterligare inkodningstillfälle efter att ha genomgått ett minnestest med substantivet som ledtråd (”?–blommorna”), jämfört med när verbet var ledtråd (”vattna–?”). Sammanfattningsvis visar jag i avhandlingen att minnestestning leder till minskad glömska i samma utsträckning som motorisk inkodning. Vidare leder minnestestning under inlärningsfasen till att man vid ett efterföljande studietillfälle lär sig orden bättre och då speciellt de man inte tidigare kom ihåg. De två effekterna som testning har kan delvis hänföras till olika mekanismer, eftersom de påverkas på olika sätt av inkodnings- och framplockningsformatet.
Effects of testing and enactment on memory
Learning occurs not only when we encode information but also when we test our memory for this information at a later time. In three empirical studies, I investigated the individual and combined effects of interleaved testing (via repeated rounds of study and test practice) and encoding (via motor enactment) during learning on later cued-recall performance for action phrases. Such materials (e.g., “water the flowers”) contain a verb and a noun and approximate everyday memory that typically revolves around past and future actions. Study I demonstrated that both interleaved testing (vs. study only) and enactment (vs. verbal encoding) individually reduced the forgetting rate over a period of 1 week, but these effects were nonadditive. That is, the direct testing effect on the forgetting rate occurred for verbal, but not for enactive encoding; enactment reduced the forgetting rate for the study-only condition, but not for the study–test condition. A possible explanation of these findings is that both study techniques sufficiently elicit verb–noun relational processing that cannot be increased further by combining them. In Studies II and III, I replicated these testing-effect results and investigated whether they varied as a function of recall type (i.e., noun-cued recall of verbs and verb-cued recall of nouns). For verbal encoding (Study II), the direct testing effect was of similar size for both noun- and verb-cued recall. For enactive encoding, the direct testing effect was lacking irrespective of recall type. In addition, interleaved tests enhanced subsequent re-encoding of action phrases, leading to an accelerated learning. This indirect testing effect was increased for the noun-cued recall of verbs—for both verbal and enactive encoding. A possible explanation is that because nouns are semantically more stable, in that the meaning of nouns changes less over time and across different contexts, they are more recognizable. Hence, associated information (e.g., about the recall status) may be more available to the learner during restudy that, in turn, can initiate more effective re-encoding. The two different testing benefits (i.e., direct and indirect) may, partly, engage different mechanisms, as they were influenced differentially by the manipulations of encoding type and recall type. The findings presented in the thesis provide new knowledge regarding the combined effects of strategies and materials that influence memory.
Relaterade länkar
Fritidshem
Åk F–6 Matematikångest
Åk 4–Vux Senaste magasinen
Läs mer
Skolporten nr 5/2024
Skolporten nr 4/2024
Skolporten nr 3/2024
Skolporten nr 2/2024
Skolporten nr 1/2024
Nyhetsbrev
