Nordic Literature Instruction
För vilka syften använder nordiska högstadielärare skönlitteratur i sin undervisning? Det är en av frågorna som Anna Nissen utforskar i sin avhandling.
Anna Nissen
Professor Michael Tengberg, Karlstads universitet Professor Marte Blikstad-Balas, University of Oslo
Professor Henning Fjørtoft, Norwegian University of Science and Technology
Karlstads universitet
2024-09-27
Abstrakt
Den här sammanläggningsavhandlingen undersöker och jämför nordisk skönlitteraturundervisning under elevernas första år på högstadiet. Den syftar till att bidra med kunskap om hur högstadielärare i de nordiska länderna använder skönlitteratur i sin ordinarie undervisning och hur de främjar elevernas utveckling av litterär kompetens. Två övergripande teoretiska perspektiv, didaktik och litterär kompetens ramar in avhandlingen som bygger på två olika slags data och innefattar både kvantitativa och kvalitativa analyser. Avhandlingen består av fyra forskningsartiklar. Artikel 1–3 bygger på videoobservationer från 71 klassrum med skönlitteraturundervisning. Dessa klassrum ingår i Linking Instruction and Student Achievement, en storskalig nordisk videostudie. Artikel 4 bygger på en webbenkät som besvarades av 701 lärare. Avhandlingen visar att skönlitteratur spelar en viktig roll i nordisk förstaspråksundervisning. Ett huvudresultat var att lärare i samtliga nordiska länder, särskilt svenska, isländska och finska lärare, framhöll utvecklingen av elevernas läsförståelse som en viktig anledning till att använda skönlitterära texter i undervisningen. Ett annat huvudresultat var att litterära läsningar sällan uppmuntrades, vilket innebar att eleverna sällan fick möjlighet att utveckla sin litterära kompetens. Även i de fall då eleverna förväntades lära sig att identifiera genredrag och litterära verkningsmedel användes inte denna kunskap för att främja estetisk läsning av skönlitterära texter. Ett tredje huvudresultat var att lärare i samtliga nordiska länder värdesatte läsning av skönlitteratur som ett sätt att ge eleverna positiva läsupplevelser. De gjorde ofta elevanpassade val av texter och lät oftast eleverna läsa berättande texter så som noveller och ungdomsromaner. Sammanfattningsvis pekar avhandlingen på att läsning av skönlitteratur för litteraturens egen skull, inte bara för att utveckla generell läsförståelse, behöver få större utrymme i nordiska klassrum.