Stora förändringar i rekrytering till läraryrket

Med hjälp av statistiska data har Emil Bertilsson kartlagt vilka som söker till lärarutbildningar. Han kan se en kraftig förskjutning som innebär att lärarstudenterna inte längre har samma egna utbildningstillgångar med sig som för 30 år sedan. Dessutom finns skillnader mellan vilka lärare olika skolor rekryterar.

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Sedan min lärarutbildning har jag ett generellt utbildningssociologiskt intresse, till exempel vad som styr individen i utbildningsval och hur det kan kopplas till tillgångar man har med sig sedan tidigare. Att jag intresserade mig för lärarutbildning beror bland annat på att den forskningsgrupp jag tillhör har gjort en del intressanta studier som pekat mot en positionsförändring för lärarutbildningarna.

– Jag ville studera hur denna förändring såg ut över en längre tidsperiod. Dessutom har den offentliga debatten handlat mycket om läraryrket och lärarutbildning, men frågan om rekrytering har varit åsidosatt. Jag såg en möjlighet att komma med spännande inlägg i debatten.

Vad handlar avhandlingen om?

– Den handlar om rekrytering till lärarutbildning och läraryrket över en tidsperiod på 30 år, från 1970-talet och framåt. Den första delen beskriver förändringar i rekryteringen i ett längre tidsperspektiv i fråga om vilka utbildningstillgångar man har med sig hemifrån.

– Med tillgångar menar jag resurser, något som fungerar som en tillgång i ett visst sammanhang. Till exempel fungerar betyg som en tillgång i utbildningssystemet. I min studie handlar det till exempel om betyg, föräldrarnas utbildningsnivå och yrkesposition, resultat på högskoleprovet och vilket gymnasieprogram man har läst. Jag har använt statistiskt material från SCB som har dataregister över samtliga lärarstudenter och lärare från slutet av 1970-talet och framåt.

– I den andra delen tar jag ett mer strukturellt perspektiv på gymnasielärarnas arbetsmarknad och studerar bland annat hur lärare med olika former av tillgångar fördelas på olika skolor och regioner.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Jag har kunnat konstatera en ganska kraftig förskjutning när det gäller rekrytering till lärarutbildningar. Man kan se att elever med mycket egna utbildningstillgångar, som höga betyg eller höga poäng på högskoleprovet, alltmer väljer bort lärarutbildningar. Framförallt är det tydligt bland blivande gymnasie- och ämneslärare.

– Jag för ett resonemang om att lärarutbildningen mött konkurrens från andra utbildningar under den här perioden eftersom man har byggt ut högskolan så mycket. Det har tillkommit många utbildningsalternativ och de individer som har mycket tillgångar söker sig till andra utbildningar. Sannolikheten att en individ med höga betyg och föräldrar med lång utbildning väljer ämneslärarutbildningen minskade väldigt kraftigt mellan 1987 och 2002. Under samma period ökade sannolikheten att den som har låga betyg söker ämneslärarutbildningen.

– Det finns också tydliga skillnader mellan hur lärare med olika erfarenhet och utbildning fördelas på skolor. Storstadsregionerna har med meriterade lärare än glesbygden. De fristående skolorna skiljer sig mycket från de kommunala då de rekryterar mindre erfarna och nyutbildade lärare. Friskolorna står för en väldigt stor del av nyrekryteringen, medan de kommunala skolorna rekryterar mer brett på en nationell nivå. Sedan går jag också vidare och tittar på Uppsala där jag kan se en skiktning på arbetsmarknaden för lärare. Lärare som har mycket utbildningstillgångar är överrepresenterade på skolor med elever som man kan betrakta som högpresterande.

Vad överraskade dig?

– Att det fanns så stora skillnader mellan vilka lärarresurser olika skolor hade. I perspektivet av att vi har ett skolsystem som har blivit alltmer segregerad där skillnaderna mellan skolor ökar, är det en faktor som skulle kunna vägas in.

Vem har nytta av dina resultat?

– Andra forskare som är intresserade av utbildningsfrågor, men jag tror även att sådana här kartläggningar kan hjälpa till att nyansera debatten om skolan. Jag hoppas att det kan fungera som utgångspunkt för en diskussion om skolan generellt. Det borde även finnas ett intresse hos beslutsfattare att ha ett sådant här underlag.

Annelie Drewsen