Skrivundervisning i svenska som andraspråk inom vuxenutbildning

Abstrakt

I dagens globaliserade värld är behovet stort för många vuxna att lära sig tala, läsa, skriva och förstå nya språk. För att lära sig svenska, till exempel, erbjuder Sveriges kommuner språkutbildning i form av svenska som andraspråk, där dessa delar ingår. I avhandlingen fokuseras skrivandet. Eleverna utgör en heterogen grupp och vi vet lite om vilken skrivundervisning de möter. Avhandlingens övergripande syfte är därför att bidra till ökad kunskap om skrivundervisningen i svenska som andraspråk på grundläggande nivå inom kommunal vuxenutbildning. Avhandlingen undersöker skrivundervisningen utifrån tre olika perspektiv: skrivdiskurser i styrdokument, lärares föreställningar och lärares undervisning. Fyra datainsamlingsmetoder användes: dokumentanalys, enkät, intervjuer och klassrumsobservationer. Avhandlingen utgår teoretiskt från en social förståelse av skrivande och skrivundervisning som bygger på New Literacy Studies. Resultaten visar att föreställningar om skrivande som manifesteras i styrdokument, med en överlappande socialpraktisk diskurs, skiljer sig delvis från lärares utsagor och undervisning, som domineras av en genre- och färdighetsdiskurs. I lärarnas undervisning kommer olika föreställningar om skrivande till uttryck, vilket reflekteras i olika skrivuppgifter och olika sätt att organisera undervisningen, även om det finns en genomgående textnära kärna. Undervisningen innefattar ett genomtänkt upplägg med stöttande inslag i syfte att explicitgöra textkvalitet inför ett avslutande individuellt skrivande. Avhandlingen bidrar till att synliggöra hur litteracitetspraktiker är knutna till kontexten, bland annat genom kollegiala överenskommelser om upplägg och innehåll som till stor del styr undervisningen. Sammantaget visar avhandlingen att lärare inom vuxenutbildning genomför skrivundervisning i ett utmanande sammanhang, där få undervisningstimmar, kontinuerlig antagning, korta delkurser och heterogena elevgrupper sätter ramarna. Detta väcker frågor om likvärdighet och lärares möjligheter att realisera styrdokumentens intentioner om en bred skrivundervisning samt elevers möjlighet att uppnå de krav på skrivförmåga som utbildningens litteracitetspraktiker förutsätter. Didaktiska implikationer av avhandlingens resultat innefattar organisatoriska, innehållsliga och klassrumsnära aspekter samt visar vikten av fortsatt forskning i den specifika kontext som vuxenutbildningen utgör.