Ensamhet i tonåren – ökar risken för självmord
Disputerade 2014-05-16
vid Stockholms universitet
Childhood social exclusion and suicidal behavior in adolescence and young adulthood
Är ensamhet under tonåren en riskfaktor för självmord som ung vuxen? Ja, visar Yerko Rojas avhandling, tonåringar som upplever sig ensamma, och de som växt upp i familjer som fått socialbidrag löper större risk att genomföra självmordshandlingar.
Varför blev du intresserad av ämnet?
– Självmord är ett stort folkhälsoproblem. I Sverige har vi sedan ett par år tillbaka en vision om att ingen bör hamna i en så utsatt situation att den enda utvägen upplevs vara självmord. Trots det var det ungefär 1600 personer som tog livet av sig förra året, många gånger fler än de som dog i trafiken. Forskningen spelar en viktig roll i arbetet mot att ingen ska behöva ta sitt liv. Ju mer vi vet om självmordsbeteendet desto lättare blir det att förstå vad vi kan göra åt det.
Vad handlar avhandlingen om?
– Min avhandling handlar om relationen mellan social exkludering under barndomen och självmord och självmordsförsök som ungdom och ung vuxen.
Vilka är de viktigaste resultaten?
– Att både de som växt upp i familjer som fått socialbidrag någon gång under uppväxten och de som uppgett att de var ensamma vid 12-13 års ålder visade sig löpa större risk att begå en självmordshandling senare i livet. Flickor som betygsmässigt presterade under eller över genomsnittet i skolan hade en förhöjd risk att begå en självmordshandling om de trodde att deras familjer ville att de blev ihågkomna av sina klasskamrater som någon som var duktig i skolan snarare än någon som var omtyckt i klassen. För pojkar visade sig enbart betyg under genomsnittet vara en riskfaktor, oberoende av familjeambition.
Vad överraskade dig?
– Att något så enkelt som att ställa en fråga om ”vem man umgås mest med” till 12- 13-åringar kan fånga upp vad som kan tänkas vara en viktig del i processen som leder människor till den här typen av självdestruktiva handlingar senare i livet. Det är barnen som svarade ”jag är mest ensam” på just den frågan som uppvisade en förhöjd risk att begå en självmordshandling.
Vem har nytta av dina resultat?
– Från ett sociologiskt perspektiv är det jätteviktigt att empiriskt kunna fastställa att det våra barn erfar och faktiskt ger uttryck för redan vid 12-13 års åldern är kopplat till risken att begå en självmordshandling senare i livet. Detta talar för att det vi teoretiskt brukar lyfta fram som en viktig del i att försöka komma åt människors sociala utsatthet, det vill säga vikten av att fånga upp, stoppa och vända sociala exkluderingsprocesser i ett tidigt skede i livet, även torde gälla självmordsbeteende.
Hanna Nolin