Goda relationer en framgångsfaktor för lärarstudenters praktik
Handledare och lärarstudenter som lyckas skapa en god relation under praktiken har större möjligheter att dra nytta av varandras kunskapsmiljöer. Det menar Anna Buss som har forskat om den finska förskollärarutbildningens praktik ur ett relationellt perspektiv.
Bor i Vasa, Finland
Född år 1982
Disputerade 2024-06-07
vid Åbo Akademi
Relationers betydelse i lärarpraktik inom småbarnspedagogik. En kvalitativ studie ur tre perspektiv: lärarstuderandes, blivande fälthandledares och ledares
Varför blev du intresserad av ämnet?
− Undervisningsministeriet i Finland ville se en utveckling av praktiken, eller den verksamhetsförlagda utbildningen som det heter i Sverige, inom lärarutbildningen i småbarnspedagogik (förskollärarutbildningen i Finland). Jag blev projektledare för det arbetet och började fundera kring praktik inom lärarutbildningen ur ett relationellt perspektiv.
Vad handlar avhandlingen om?
− Jag har analyserat relationer inom praktikdelen i lärarutbildningen i småbarnspedagogik ur tre olika perspektiv: lärarstuderandes, blivande fälthandledares och de som leder den småbarnspedagogiska verksamheten i kommunerna. Jag ville synliggöra relationerna mellan daghem och lärarutbildningen, och förstå relationen mellan fälthandledaren och lärarstuderande. För att göra det har jag gjort intervjuer och enkäter med lärarstuderande, intervjuat ledare inom småbarnspedagogik och tagit del av essäer skrivna av blivande fälthandledare i sin utbildning. Sedan har jag analyserat de olika perspektiven och försökt beskriva hur lärarutbildningen och daghemmen (finska förskolor) kan lära sig av varandra.
Vilka är de viktigaste resultaten?
− Att praktiken har en väldigt central roll i lärarutbildningen och att handledaren har en väldigt viktig roll ute på fältet. Fälthandledarna behöver få utbildning för att utveckla sin relationella kompetens så att de har tillräckliga kunskaper för att ta emot studenter så att de känner sig delaktiga, och lärarstudenterna i sin tur behöver få handledning ute på fältet för att kunna utvecklas till lärare och vilja stanna kvar i yrket. Både handledare och studenter bör sträva efter att skapa en fungerande relation så att man kan dra nytta av varandras kunskapsmiljöer.
− Jag kan också säga att jag blev konstruktivt utmanad i min forskningsprocess när fältet beskrev att de lärarstuderande kommer in i daghemmen med ny kunskap, och jag började förstå att man tillsammans utvecklar ny kunskap när man möts på det här sättet på fältet. Det visar att fältet är en väldigt viktig del av lärarutbildningen.
Jag började förstå att man tillsammans utvecklar ny kunskap när man möts på det här sättet på fältet.
Anna Buss
Vad överraskade dig?
− Vilken central roll fälthandledaren har i daghemmet för att möjliggöra både att man tar emot den studerande på ett bra sätt, men också för att den studerande ska få möjlighet att utvecklas inom yrket på ett tryggt sätt och vilja fortsätta i yrket.
Vem har nytta av dina resultat?
− Jag hoppas att lärarutbildningen kan ta de här perspektiven i beaktande när den planerar sina praktikperioder, eftersom det är viktigt för lärarstudenter att få goda praktikerfarenheter. Men också att fältet förstår och öppnar upp sig för vilken värdefull roll de har i lärarutbildningen genom att ta emot lärarstuderande.