Vad kommunikation vill säga: En iscensättande studie om specialpedagogers yrkesroll och kunskapande samtal
Désirée von Ahlefeld Nisser
Professor Rolf Helldin samt Professor Siv Fischbein, Stockholms universitet
Docent Kristina Ström, Åbo Akademi
SU – Stockholms universitet
2009-05-09
Vad kommunikation vill säga: En iscensättande studie om specialpedagogers yrkesroll och kunskapande samtal
What communication says: An engineering study on the role of special educators and knowledging dialogues.
Specialpedagogiska institutionen
Vad kommunikation vill säga: En iscensättande studie om specialpedagogers yrkesroll och kunskapande samtal
Doktorsavhandlingen handlar om specialpedagogernas roll i förskola och skola och om hur en demokratisk kommunikation kan utvecklas. Framför allt undersöks möjligheterna för specialpedagoger att genomföra så kallade deliberativa samtal med föräldrar, barn, ungdomar, vuxna och kollegor inom förskola och skola. Deliberativa samtal är förenklat sett ett slags samtal där man frågar sig vad man är oenig om, vilka alternativa beslut som kan fattas och vilken procedur man kan ha för att fatta beslut.
Teoretisk utgångspunkt har varit Habermas teori om det kommunikativa handlandet. Det övergripande syftet har varit att bidra till en tydligare definition av specialpedagogens kunskapsområde. Ett mer precist syfte har varit att beskriva villkor för möjligheten att genomföra deliberativa samtal inom förskola och skola. Forskningsansatsen har benämnts som iscensättande och tillhör familjen aktionsforskning.
I verksamheter som förskolan och skolan uppstår oundvikligen situationer där skilda uppfattningar och synsätt ställs mot varandra. Inte minst gäller detta när man talar om barn, ungdomar och vuxna i behov av särskilt stöd. Förskolan och skolan har en vilja att skapa delaktighet genom att bjuda in föräldrar, barn eller ungdomar till gemensamt beslutsfattande i exempelvis barngrupps- och elevvårdskonferenser. Men att närvara vid beslutsfattande är inte samma sak som att vara delaktig. Äkta delaktighet kräver mer än så. Det kräver bland annat att alla samtalsdeltagare har möjlighet att komma till tals, att olika synsätt ställs mot varandra och att olika argument ges utrymme. Det krävs en specialpedagogisk yrkesroll med kunskap om hur äkta delaktighet kan iscensättas.
What communication says: An engineering study on the role of special educators and knowledging dialogues.
This thesis is about the role of special educators in (pre)school and about developing democratic communication. It is based on the theory of argumentation developed by Jürgen Habermas. The aim of the study was to describe the conditions that create possibilities for deliberative communication between special educators, parents, students and colleagues in (pre)school. My overarching aim was to contribute to a more distinct description of special educators´ field of knowledge. I have used a social constructionist approach. The project has been based in the field of action research. A precondition for deliberative dialogues in (pre)schools is to start out from a communicative perspective. That means that (1) some theoretical conditions have been made apparent, (2) knowledge about these conditions have been shown to be crucial for using an aware communicative perspective in a speech act, (3) an aware communicative perspective is revealed through procedures of knowledge. These procedures were understood by and made evident to me as a result of network meeting discussions. A communicative perspective, a special educator as facilitator and procedures of knowledge are found to be crucial for collaboration using a deliberative attitude in (pre)schools. Today there is often a lack of pedagogical professionals in (pre)schools who can act as a link between authorities, organisations, professionals and parents, and who have the authority to pose challenging pedagogical questions. This can be changed if the role of special educators is, instead of teacher, defined as communicative special educators working with dialogues on different levels.