Lärarprofessionens genusordning. En studie av lärares uppfattningar om arbetsuppgifter, kompetens och förväntningar.
Maria Hjalmarsson
Universitetslektor Eva Gannerud, Göteborgs universitet
AnneLise Arnesen, Halden, Norge
GU – Göteborgs universitet
2009-04-24
Lärarprofessionens genusordning. En studie av lärares uppfattningar om arbetsuppgifter, kompetens och förväntningar
Gender order of the teaching profession. A study of teachers views of work tasks, skills and expectations in their work
Institutionen för pedagogik och didaktik
Lärarprofessionens genusordning. En studie av lärares uppfattningar om arbetsuppgifter, kompetens och förväntningar
I avhandlingen studeras dels hur lärare uppfattar genusordningens uttryck i arbetet, dels hur genusordningen kommer till uttryck i lärares förståelse och tolkning av sitt uppdrag och arbete. En central utgångspunkt är att genusskapande sker i ständigt pågående processer. Studien baseras främst på en intervjustudie med fjorton lärare i skolår tre till och med fem i en svensk storstad. Inslag från en nationell enkätstudie, besvarad av drygt sexhundra lärare för elever i motsvarande åldrar, ingår också.
Lärarnas uttalanden inkluderar nyanseringar, ambivalens och motsägelser. Arbetsuppgifter knutna till den sociala dimensionen, som innefattar relationer till elever, föräldrar och kollegor, med kvinnlig genuskodning benämns som det runtomkring . Samtidigt lyfter lärarna ständigt fram den sociala dimensionens betydelse. Lärarna menar att kvinnor och män lämpar sig lika bra för de uppgifter som yrket innebär. Ändå genusmärks uppgifter och det verkar som att lärarna delvis agerar som om det fanns ett osynligt genuskontrakt mellan dem. Läraruppdraget för med sig vissa krav och uppgifter oberoende av lärarens kön, men lärarna känner också genusspecifika förväntningar från kollegor, skolledare och föräldrar. Männen är uppmärksamma på vad som betraktas som ett önskat manligt agerande och vad som inte är det. Samtidigt som de strävar mot en hegemonisk maskulinitet genom att fjärma sig från ett kvinnligt beteende, talar de om arbetets emotionella och sociala dimensioner med stort engagemang. Männens minoritetsposition kan innebära fördelar, men genusordningen förpliktigar och drabbar även män. Både kvinnornas och männens tal inkluderar nedvärdering dels av kvinnor, dels av det kvinnliga . De yngre lärarna, och då främst kvinnorna, tenderar att avfärda genusaspekter i arbetet och istället betona den enskilde individens betydelse.
Gender order of the teaching profession. A study of teachers views of work tasks, skills and expectations in their work
This thesis presents a study of the gender order of the teaching profession. It focuses on how teachers perceive meanings of the gender order in their work. It also focuses how the gender order is expressed in the interviewees understandings and interpretations of their assignment and work. The theoretical concept gender contract (Hirdmans, 1988, 2007) is used to interpret and analyse how teachers apprehend their work tasks and how these are carried out. Lindgrens (1985, 1999) studies of majority- and minority positions at a work place are relevant as that the amount of women and men in schools lower grades differ. The theoretical concept gender regime (Connell, 1996) is used to study how the overall gender order is expressed in different schools. Connell (1999) describe a hierarchy of masculinities which is used as a tool to understand how the male teachers reason about expectations from others. The thesis is primarily based on an interview study among fourteen teachers in grade three to five in an urban municipality. Some data from a questionnaire, answered by approximately 600 teachers who work with children 10-12 years old, are also included.
Results show that social dimensions are intervened with pedagogic-didactic aspects, but at the same time talked about as disturbing teachers main assignment. Social dimensions are described as taking a lot of teachers time and energy, but also as that all round . Especially the male teachers discuss aspects as caring and relationships to pupils and describe these aspects as a source to challenge in work. From a gender perspective, it is interesting to note that it is mostly female coded aspects, i.e. relationships that are described as that all around . Contact with parents is highly emphasized and influenced by aspects of ethnicity. Several teachers state that norms in the pupils home environment and norms in school differ. Because of this, contact with parents includes dilemmas.