Ordförråd centralt för andraspråksinlärning
Ett brett ordförråd är viktigt för att lära sig ett nytt språk och för att utveckla ämneskunskaper. För elever på språkintroduktionsprogrammet har antalet undervisningstimmar stor betydelse för inlärningsresultaten, visar Anna Ingves avhandling.
Bor i Uppsala
Född år 1988
Disputerade 2024-05-16
vid Umeå universitet
Vägar mot ett svenskt ordförråd. Nyanlända ungdomars ordförrådsutveckling på språkintroduktionsprogrammet
Varför blev du intresserad av ämnet?
– Jag har jobbat som lärare i svenska som andraspråk på språkintroduktionsprogram i några år. Där väcktes många frågor om elevernas inlärning och deras förutsättningar för inlärning på programmet. Det är väldigt komplext på språkintroduktion, med elever med olika bakgrund och jag var intresserad av att fördjupa mig i det.
Vad handlar avhandlingen om?
– Om inlärningsresultat i förhållande till olika bakgrundsfaktorer. Jag har undersökt nyanlända ungdomars ordförrådsutveckling under deras tid på språkintroduktionsprogrammet på gymnasiet. Jag har också undersökt hur olika faktorer i de här elevernas bakgrund och inlärningssammanhanget på programmet påverkar inlärningen. Jag har följt elever under åtta månader och jag har även undersökt en större tvärsnittsgrupp för att få mer kvantitativa resultat.
– Jag skapade två ordförrådstest som mäter det receptiva ordförrådet, alltså ord som man känner igen. Jag skapade också ett bakgrundsformulär som skulle gå att använda med elever som både har lång skolbakgrund med mycket erfarenheter av att göra prov i skolan, men också elever som kanske inte alls har gått i skolan tidigare och som håller på att lära sig att läsa och skriva från grunden på svenska.
Vilka är de viktigaste resultaten?
– Ett viktigt resultat som inte är så överraskande är att de faktorer som jag undersökte som har med själva programmet att göra, som antal undervisningstimmar i svenska som andraspråk och hur många ämnen eleverna får läsa på programmet, kan ha ett viktigt inflytande på inlärningsresultaten. Så det finns faktorer inom skolans ramar som kan påverka språkutvecklingen positivt och som är implementerbara om förutsättningar ges i skolorna. Ett problem på språkintroduktion som både Skolverket och Skolinspektionen har lyft fram är att ämnesutbudet och hur många timmar undervisning eleverna får per vecka kan variera väldigt mycket från skola till skola.
– Ett annat resultat som inte heller var så överraskande är att det är ett ganska stort glapp mellan elevernas kunskaper på språkintroduktion och kunskaperna hos en referensgrupp som bestod av förstaårsstuderande på gymnasiet i svenska och svenska som andraspråk. Men resultaten visar också att det inte är omöjligt för eleverna på språkintroduktion att komma upp till de kunskaper som behövs på gymnasienivå. Det fanns elever på språkintroduktion som hade motsvarande mängd ord i sitt ordförråd som svenska som andraspråkselever på gymnasiet.
– Jag vill också betona ordförrådets roll i språkinlärningen. Det finns tydliga kopplingar mellan ordförrådets bredd och djup och andra färdigheter som läsförmåga, skrivförmåga och muntliga färdigheter. Ordförråd är väldigt viktigt för elevernas inlärning också av ämneskunskaper, så det är extra viktigt att elever på språkintroduktion får möjlighet att fördjupa förståelsen för ord i alla ämnen.
Det finns faktorer inom skolans ramar som kan påverka språkutvecklingen positivt och som är implementerbara om förutsättningar ges i skolorna.
Anna Ingves
Vad överraskade dig?
– Jag var särskilt intresserad av att granska effekten av tidigare skolbakgrund som ofta lyfts fram som en avgörande faktor, men den faktorn var inte så tydlig som jag hade förväntat mig. Eleverna med kort eller ingen tidigare skolbakgrund hade lägre resultat än övriga elever, men de hade en ganska snabb utvecklingstakt i jämförelse med elever med längre skolbakgrund. Det var lite överraskande samtidigt som det bekräftar vad jag har kunnat se i klassrummet. De här eleverna kan vara väldigt engagerade i inlärningen och lära sig väldigt snabbt, men mållinjen ligger kanske lite längre fram än för andra elever.
Vem har nytta av dina resultat?
– Både språkforskare och lärare. Språkforskare kan få en fördjupad förståelse för likheter och skillnader mellan inlärares ordförrådsutveckling och den variation som finns mellan andraspråksinlärare med olika bakgrund och erfarenheter. För lärare kan det vara intressant att ta del av resultaten som handlar om de faktorer inom skolan som kan stödja ordförrådsutvecklingen för elever oberoende av deras bakgrund.