Flera faktorer påverkar elevers ordförrådsutveckling
Det är flera faktorer i och utanför skolan som påverkar elevers ordförrådsutveckling i de tidiga skolåren. Men det är tydligt att det är positivt för elevernas språkutveckling att delta i undervisningen i skolan, visar Ida Rosqvists avhandling.
Bor i Malmö
Född år 1985
Disputerade 2024-05-17
vid Lunds universitet
Vocabulary development in the early school years. Association with demographic factors, formal schooling and summer vacation, and the effects of a teacher Continuing Professional Development program
Varför blev du intresserad av ämnet?
– Jag är utbildad logoped och har i huvudsak arbetat i grundskolan. Jag har jobbat med ett elevunderlag där det finns många faktorer både i och utanför skolan som påverkar elevernas möjligheter att ta till sig undervisningen och nå målen. Jag var intresserad av hur olika faktorer samverkar och hur skollogopeder tillsammans med all pedagogisk personal kan samverka för att öka måluppfyllelsen för eleverna.
Vad handlar avhandlingen om?
– Min avhandling har två övergripande teman. Det ena är ordförrådsutveckling i de tidiga skolåren, och där har jag tittat på olika bakgrundsfaktorer som kan förklara varför barn utvecklas olika fort och har olika kompetenser. Jag har gjort en studie där vi har tittat på ett ordförrådsmått som har en koppling till ordförrådets storlek, men också till hur väl man kan söka i sitt ordförråd och plocka fram ord i olika kategorier. Där undersökte vi hur barnen utvecklades under sommarlovet och jämförde det under höstterminen när de går i skolan.
– Vi har också gjort ett annat ordförrådstest där elever har fått berätta vad tio vanligt förekommande ord betyder, som till exempel skillnad, rubrik, vuxen och uppgift. Hela projektet i sig har varit en lärarutbildning där vi har utvärderat effekterna av lärarfortbildning både hos de deltagande lärarna och på språkutvecklingen hos deras elever. Det är den andra delen av avhandlingen.
Vilka är de viktigaste resultaten?
− Vi kunde se att barnen hade ett hack i den förväntade utvecklingskurvan när de kom tillbaka från sommarlovet. Jag blev förvånad över att de hade backat i utvecklingen efter sommaren, och att de sedan gick framåt när de gick i skolan. Det är väldigt positivt att skolgången verkar utveckla elevernas förmåga. Vissa elever backade under sommarlovet och andra gick framåt och vi ville se om det kunde förklaras av bakgrundsfaktorer som föräldrarnas utbildningsnivå och om eleverna var flerspråkiga. Men vi kunde inte se att bakgrundsfaktorerna kunde förklara varför de utvecklas på olika sätt.
− I ordförrådstestet kunde vi se att det var många barn som hade en väldigt grund eller kanske till och med felaktig förståelse för vad orden betyder. Det kan ställa till det mycket i undervisningssituationen om man exempelvis tror att ordet ”skillnad” betyder att någonting är samma. Det vi tar med från den studien är att barn kan förstå ett ord på ytan men ändå ha en
väldigt grund förståelse för vad det betyder. För lärare är det viktigt att ta med sig att det kan finnas stora luckor i barnens förståelse av ord. Vi kunde också se att flerspråkiga elever överlag presterade lägre på det här testet än enspråkiga elever, men vi kunde inte se att flerspråkigheten i sig förklarar de här skillnaderna. Det verkar vara en samverkan mellan många olika faktorer som vilket språk man talar hemma och hur mycket man har exponerats för det, men också vilken typ av elevunderlag det finns på skolan, föräldrarnas utbildningsnivå och hur mycket man har varit i skolan. Det är många faktorer som man behöver titta på för att få en helhetsbild.
− När det gäller lärarfortbildningen kunde vi inte se någon tydlig effekt av den i lärarnas självskattningar, där de fick ange hur de upplever att de exempelvis kan stötta elevernas ordförrådsutveckling efter att de deltagit i fortbildningen. Vi kunde heller inte se någon tydlig effekt av lärarfortbildningen på elevernas språkutveckling och prestationer. Vår studie är en av många som visar att det är svårt att se tydliga resultat på elevernas utveckling av en lärarfortbildning.
Vi kunde se att barnen hade ett hack i den förväntade utvecklingskurvan när de kom tillbaka från sommarlovet.
Ida Rosqvist
Vad överraskade dig?
− Det som överraskade mig mest var att eleverna backade på det ena ordförrådsmåttet efter sommarlovet. Jag trodde inte att resultaten skulle påverkas av det relativt korta tidsspannet.
Vem har nytta av dina resultat?
− För lärare kan det vara bra att fundera kring elevernas utveckling när de kommer tillbaka efter sommarlovet. När det gäller elevernas ordförråd är det bra att inte ta för givet att de förstår de ord som de kanske själva använder sig av. När det gäller fortbildningsinsatser så behöver vi verkligen fundera över hur vi kan göra saker som ger effekt. Fortbildning tar mycket tid och kraft från alla inblandade och vi ska inte förvänta oss att korta och mer översiktliga fortbildningsinsatser ger någon effekt på elevernas kunskapsutveckling. Det är viktigt att man har ett långsiktigt perspektiv.