Digitalt skrivande utmanar svenskundervisningen
Född 1967
i Hallsberg
Disputerade 2014-03-21
vid Örebro universitet
Digitalt skrivande i gymnasieskolans svenskundervisning: en ämnesdidaktisk studie av skrivprocessen
Användningen av datorer i svenskundervisningen innebär att eleverna till stora delar lämnas ensamma med sitt skrivande. Elevernas digitala skrivprocess utmanas också av den ständiga tillgången till sociala medier, vilket för med sig att många elever har svårt att koncentrera sig på skolarbetet.
Varför blev du intresserad av ämnet?
– Jag är gymnasielärare i svenska, historia och geografi och har undervisat i 16 år. Idag ses datorn och digitala verktyg som självklara i den svenska gymnasieskolan. Trots den frekventa användningen finns det inte så mycket kunskaper om vad detta innebär för skrivandet i gymnasiets svenskundervisning.
Vad handlar avhandlingen om?
– Om gymnasieelevers arbete med att skriva texter på svensklektioner. Jag undersöker det utifrån olika skrivroller, hur de använder datorn samt utifrån olika normer om skrivande. Det är viktigt att få kunskaper om hur själva skapandet av texter går till för att förstå hur texterna ser ut.
Vilka är de viktigaste resultaten?
– Att det inte är så enkelt att bara byta penna och papper mot dator – bytet av artefakt betyder mer för skolskrivandet. Jag har videofilmat samtliga svensklektioner under en termin i tre klasser. Jag har också intervjuat elever och lärare om deras uppfattning om vad som sker i undervisningen. När eleverna sitter vid datorer och har tillgång till internet blir de sociala medierna ständigt närvarande, vilket stör eleverna. Vissa av dem kan inte koncentrera sig i skolan.
– En del elever använder dock sociala medier för att komma i kontakt med andra i sina nätverk som kan hjälpa dem att lösa skoluppgifter. Användningen av datorer utmanar elevernas skrivande eftersom de till stora delar lämnas ensamma med sitt skrivande. De sitter i olika datorsalar eller i olika delar av ett rum. Det gör att läraren går mellan rummen och att eleverna lämnas ensamma med sina klasskamrater. Eleverna positionerar sig som hjälpsökare eller hjälpare och de måste vara sociala för att kunna få hjälp i skrivandet av sina kamrater men har svårt att koncentrera sig och vara sociala samtidigt.
– De mer erfarna skribenterna skriver gärna hemma innan eller efter skoltid för att de ska kunna vara sociala på skoltid. Man kan fundera på vilka konsekvenser det får för undervisningen. Ett annat resultat är att det digitala skrivandet påverkar eleverna eftersom de skriver sin text direkt på datorn samtidigt som de planerar och bearbetar den. Skrivandet blir på detaljnivå, de korrigerar stavningen med ett knapptryck, men eleverna menar att de inte lär sig stava. Skrivundervisningen på gymnasiet inriktas på hur man kan utveckla sitt skrivande, det stödet kan inte alla elever få hemma utan det är något som skolan måste bidra med.
Vad överraskade dig?
– Att ungas användning av sociala medier tar en sådan stor plats i svenskundervisningen.
Vem har nytta av dina resultat?
– Både lärare och elever. Datorer är bra redskap för lärandet. Mina resultat kan användas för att utveckla skrivundervisningen i skolan. Det är viktigt att man inte bara fokuserar på läsningen, man måste ha ett literacy-perspektiv där läsa, skriva, lyssna och tala hör ihop.
Åsa Lasson