Den pedagogiska samlingen i förskoleklassen. Barns olika sätt att erfara och hantera svårigheter

Den pedagogiska samlingen i förskoleklassen. Barns olika sätt att erfara och hantera svårigheter.

Studiens syfte är att studera barns olika sätt att erfara och hantera svårigheter inom förskoleklassens pedagogiska samling. Undersökningen har som mål att öka förståelsen för barns handlande i en situation som för dem erfars som svår eller en svårighet. Frågor som jag söker svar på är; vad erfar barn som svårigheter i den pedagogiska samlingen? Hur hanterar barn dessa svårigheter? Hur handlar barn för att komma ur svårigheter? Hur handlar lärare för att hjälpa barn ur svårigheter? Studiens teoretiska utgångspunkter är den utvecklings¬pedagogiska teorin, det kommunikativt relationsinriktade perspektivet samt den symboliska interaktionismen. Inom ramen för de olika teoretiska utgångspunkterna används ett antal centrala begrepp som analytiska redskap vid analys, tolkning och beskrivning av data. Inom den utvecklingspedagogiska teorin är fokus på vad- och hur-aspekten i barns erfarande av svårigheter med ett temainnehåll/uppgift i den pedagogiska samlingen. Inom det kommunikativt relationsinriktade perspektivet fokuseras på vad- och hur-aspekten i begreppen kommunikation, delaktighet och lärande. Inom den symboliska interaktionismen används begreppen samspel, handling, symboler, språk och identitet/jaget, med betoningen på vad och hur-aspekten i handlingsbegreppet. Samtliga teoretiska utgångspunkter är grundade på empirisk förståelse som harmonierar med föreliggande studies syfte och metod. Kunskapsbildningen utifrån tre teoretiska utgångspunkter och centrala analytiska begrepp bidrar till olika nyanser av barns olika sätt att erfara och hantera svårigheter som sammantaget kompletterar varandra. Barns perspektiv är en gemensam nämnare i samtliga tre teoretiska utgångspunkter, vilket belyses med utgångspunkt i förskoleklassen som pedagogisk mötesplats för lärande, socialt samspel, kommunikation och delaktighet. I studien ingår 115 barn, fördelade på 15 olika förskoleklasser. Datainsamlingsmetoderna är videoobservationer och intervjuer med 61 flickor och 54 pojkar enligt återkopplingsmetoden, Stimutated Recall. Samtliga 115 barn intervjuades och utgör underlag för databearbetning, analys och tolkning. Arbetsgången i föreliggande studie följer en kvalitativ analys som har inspirerats av den fenomenografiska analysen.

Resultatet visar att kommunikation, samspel, delaktighet och lärande har betydelse för hur svårigheter erfars och hanteras. Det kommunikativa sammanhanget är av stor betydelse för hur barns lärande och handlingar tar skepnad och det spelar en väsentlig roll hur barns perspektiv beaktas i lärandesituationen. När barn och lärare har en positiv relation i den bemärkelsen att den vuxne utgår från barns erfarenhetsvärld ökar också möjligheten till ett aktivt deltagande och samspel mellan barn och lärare. Barns delaktighet medför också till viss del att de erfar lärandesituationen som mindre svår när barns perspektiv beaktas och lek och lärande integreras i den pedagogiska samlingen. För lärarna handlar det om att bli medvetna om hur barn resonerar när de ställs inför en uppgift som erfars som svår samt att stimulera barn att klara utmaningar och våga övervinna hinder. En god pedagogisk samlingssituation möjliggör att barnen på bästa sätt blir medverkande i en integrerad lek- och lärandesituation där de kan arbeta med stimulerande uppgifter som väcker intresset för lärande.

The pedagogical circle time in the pre-school class. Children s different ways of experiencing and handling difficulties

The aim of the study is to identify children s different ways of experiencing and handling difficulties in the pre-school class s pedagogical circle time and increase our understanding of children s actions in a situation they regard as difficult. It is a question of studying children s experiencing in relation to what and how aspects, how difficulties are manifested in the actions of children and children s and teacher s perspectives on this. Questions based on the aim are formulated as follow: What do children experience as difficult in pedagogical circle time? How do children handle these difficulties? How do children act to solve these difficulties? How do teacher s act to help the children solve these difficulties? The theoretical starting points consist of the developmental pedagogic theory, a special needs communicative, relation-oriented perspective and the symbolic interactionism. The focus is on the concepts of variation with respect to the what and how aspect in children s experiencing (developmental pedagogy), participation, communication and learning (a communicative, relation-oriented perspective) and action/symbol, interaction, language and identity/self (symbolic interactionism). Children s perspectives and a pre-school class for all children are reflected in the theoretical starting-points. Children s perspectives are a common denominator in all three theoretical starting-points. The research group of 115 children consisted of 15 different pre-school classes in 12 different schools. Sixty-one of the children were girls and 54 boys. Data collection methods are: video recording/observation using a digital video camera with a monitor and feedback on videotaped observation interviews with children in the form of talk about questions based on the videotaped circle time context. The theoretical starting points/analytical concepts are discussed together in order to show the breadth provided by the data. If only a theoretical starting point had been used, it would not have been possible to describe the picture provided by the data to the same extent. One starting point shows one way of describing a situation while several starting points describe and bring out several aspects of a situation. The three theoretical starting points/analytical concepts are research approaches that, together and individually, emphasise children s experience-based world/perspectives. To sum up, the analysis shows what children on a collective level experience as difficulties and how they handle difficulties. The children s different actions in the interaction with adults and other children reveal varying ways of experiencing and handling difficulties. Difficulties emerge when there is insufficient interaction, communication and participation between teachers, children and task/content in the pedagogical circle time situation. The results in the present study show that in the interaction, sufficient attention is not always paid to children s perspectives. Communication is given less space and the children s participation is thus limited to a large extent. The children s perception of themselves as regards self-esteem and the ability to learn is not treated from the children s perspective to the extent desirable.