Processbarhet på prov: Bedömning av muntlig språkfärdighet hos vuxna andraspråksinlärare

Processbarhet på prov: Bedömning av muntlig språkfärdighet hos vuxna andraspråksinlärare

Denna avhandling behandlar muntliga språktester i ett grammatiskt perspektiv. Dagens tester bedöms oftast utifrån en kommunikativt inriktad språksyn, och det är därför intressant att se hur stor betydelse testtagarnas grammatiska utvecklingsnivå har för den kommunikativa språkförmågan i stort.

Undersökningens data består av inspelade testsamtal från det nationella, behörighetsgivande testet Tisus (Test i svenska för universitets och högskolestudier). Det övergripande syftet med studien är att undersöka om det finns någon skillnad mellan de godkända och de underkända testtagarna när det gäller deras grammatiska utvecklingsnivå. Detta undersöks i en huvudstudie och två mindre uppföljningsstudier.

Som teoretiska utgångspunkter används dels teorier för andraspråksinlärning, dels teorier för språktestning. För den grammatiska analysen tillämpas Pienemanns processbarhetsteori (PT) enligt vilken inlärarna tillägnar sig vissa morfo-syntaktiska strukturer i en särskild ordning, något som ger en hierarki bestående av 5 nivåer.

I huvudstudien genomförs en kvantitativ analys av testtagarnas grammatiska utvecklingsnivå i relation till deras resultat på Tisus. Resultaten visar ett klart samband mellan grammatisk nivå och testresultat. Dessutom tycks det finnas ett slags vattendelare på nivå 4, eftersom de flesta godkända testtagarna behärskar den nivån i PT-hierarkin, medan de underkända som regel klarar nivå 3.Den första uppföljningsstudien är av mer kvalitativ karaktär och fokuserar på de testtagare som avviker från det generella resultatmönstret i huvudstudien: dem som underkänts trots hög grammatisk nivå och dem som godkänts trots lägre grammatisk nivå. Ett resultat av uppföljningsstudien är det att i dessa fall tycks vara förmågan att kommunicera som varit avgörande. Att kunna orientera sig mot den speciella samtalssituation som ett testsamtal utgör tycks vara särskilt betydelsefullt. I ytterligare en uppföljningsstudie problematiseras tillämpningen av PT på morfologi och syntax.

Avhandlingens resultat tyder på att det finns ett samband mellan grammatisk förmåga och kommunikativ språkförmåga i stort. Det innebär att de grammatiska nivåerna i PT-hierarkin kan utgöra ett användbart underlag vid muntlig bedömning, som ett komplement till andra bedömningsinstrument.

Processability in tests: Assessment of oral proficiency in adult second language learners

This dissertation concerns oral language tests from a grammatical perspective. Tests today are usually assessed based on a communicative approach to language, so it is interesting to see how great a significance the level of grammatical development of test takers has for their communicative competence in general.

The data in the investigation consist of recorded test conversations from a Swedish national language proficiency test, Tisus (test in Swedish for university and university college studies). The general aim of the study is to investigate whether there is a difference between the test takers who passed and those who failed in terms of their level of grammatical development. This is investigated in one main study and two smaller follow-up studies.

The theoretical basis for this work is comprised of theories on second language learning and theories on language testing. For the grammatical analysis, Pienemann s processability theory (PT) is applied. This theory posits that learners acquire certain morpho-syntactic structures in a particular order, something that produces a hierarchy consisting of five levels.

In the main study, a quantitative analysis is made of the test takers level of grammatical development relative to their TISUS results. The results show a clear correlation between grammatical level and test results. There also seems to be a kind of watershed at level 4, given that most of the test takers who passed have command of this level in the PT hierarchy, whereas those who failed, as a rule, only make it to level 3.

The first follow-up study is more qualitative in nature and is focused on the test takers who deviate from the general pattern of results in the main study: those who failed despite their high grammatical level and those who passed despite their low grammatical level. One result of this follow-up study is that, in these cases, it appears communicative competence was critical. Being able to orient oneself to the special conversational situation represented by the test conversation is considered to be particularly important. In a second follow-up study, the problems of applying PT to morphology and syntax are examined.
br>The results of the dissertation suggest that there is a correlation between grammatical competence and communicative competence in general. This means that the grammatical levels in the PT hierarchy may constitute a useful basis of analysis in oral assessments, as a complement to other assessment tools.