Gymnasieelever väljer skrivstrategi efter ämne
Född 1967
i Vara
Disputerade 2014-03-28
vid Örebro universitet
Strategiska skribenter. Skrivprocesser i fysik och svenska
Hur tar sig gymnasieelever an en skrivuppgift och vad händer under skrivprocessen? Ämnet styr strategin, visar Ann-Christin Randahl i sin avhandling.
Varför blev du intresserad av ämnet?
– Jag har arbetat i ett tjugotal år som gymnasielärare i svenska och tyska och stundom funderat över vad som händer när elever gör sina skrivuppgifter hemma. Vi vet ganska lite om hur elevers skrivprocesser ser ut.
Vad handlar avhandlingen om?
– Om gymnasielevers skrivprocesser och hur de hanterar olika utmaningar under arbetets gång. Jag har närstuderat tre elever under två olika skrivuppgifter, en labbrapport i fysik och en text i svenska. Eleverna har haft en kamera riggad hemma och har skrivit sina texter på Google drive. Därmed har jag kunnat följa hur texten växer fram, vilka resurser eleverna använder sig av och hur de organiserar sitt skrivande. Avhandlingens rubrik ”Strategiska skribenter” syftar på att de här eleverna är erfarna och målinriktade. Med det ville jag ge en bild av skolan, där elevers kompetens och förmågor är i fokus istället för deras brister.
Vilka är de viktigaste resultaten?
– Att eleverna har olika skrivstrategi beroende på ämne. Skrivandet av labbrapporten i fysik började direkt efter laborationen för att behålla känslan av ”färskhet”. Skrivuppgiften i svenska följde ett helt annat mönster där en hel del tid ägnades åt att fundera över ämne och planera upplägg innan själva skrivandet kom igång. Fysikuppgiften följde en given struktur där bakgrund, metod och teori skrevs som separata delar. De lätta delarna, metod och beräkningar, skrevs först och de svåraste, diskussion och felkällor, skrevs sist. Texten i svenska växte fram utan givet mönster eller kronologi. Text raderades, flyttades runt och skrivandet kunde pågå i flera olika stycken samtidigt.
– Gemensamt för båda texterna var att eleverna hämtade fakta och inspiration i böcker, på nätet, av kompisar och föräldrar. Pauser av olika slag ingick också i skrivprocessen. Någon städade för att komma i ”duktighets-mode”, andra lade in träningspass för att få inspiration och rensa huvudet, en del tog på sig särskilt bekväma kläder inför ett skrivpass. Gemensamt för eleverna var att de lade ned mycket tid på sitt skrivande.
Vad överraskade dig?
– Att skrivande så tydligt är både en individuell och en social process. Det fanns strategier som eleverna använde oavsett ämne. Men det fanns också mönster som kunde knytas till respektive ämne. Ett exempel var hur läroboken användes som resurs. I fysik valde eleverna formuleringar som låg nära lärobokens text men i svenska formulerade eleverna konsekvent om texten.
Vilka har nytta av dina resultat?
– Lärare, både inom svenska och NO. Min avhandling är väldigt lättläst och praktisk i sitt upplägg. Förhoppningsvis kan den väcka funderingar och frågor som lärare kan ha nytta av i sitt eget yrkesutövande.
Susanne Sawander