Att leda pedagogiska samtal – svårare än man kan tro
Född 1952
i Huddinge
Disputerade 2014-02-28
vid Stockholms universitet
Pedagogisk handledning i tanke och handling – en studie av handledares lärande
Hur lär man sig att bli samtalshandledare? Elisabeth Åsén Nordström har tittat på hur läroprocessen ser ut för de lärare som lär sig bli pedagogiska handledare. Det hon såg var att skolan och förskolan behöver satsa på att utveckla samtalskompetens och se det som en pågående utvecklingsprocess.
Varför blev du intresserad av ämnet?
– Jag har arbetat regionalt med skolutveckling i Stockholms län och såg att vissa förändringsprocesser ute i förskola och skola gick väldigt bra, andra inte alls. När jag tittade närmare på det såg jag att samtalet verkade vara en nyckel, där man förde mycket samtal kring förändringen gick processen bättre.
Vad handlar avhandlingen om?
– Jag ville undersöka samtalet som ett verktyg i förändringsarbete, och då har jag valt att titta på den typen av samtal som kallas pedagogisk handledning. Det är en typ av kollegialt samtal där en pedagog leder kollegor i syfte att stimulera reflektion. Jag ville undersöka hur man lär sig att leda den typen av samtal där handledaren inte ska komma med råd och tips utan istället vara aktivt lyssnande och med öppna frågor få den andra att hitta sin egen inre kunskap. Jag har gjort två delstudier, dels följde jag tjugo handledare under deras utbildning till handledare, jag intervjuade och läste deras uppsatser.
– Fem år senare följde jag upp tio av handledarna för att se hur de utvecklat sin kompetens. Jag intervjuade handledarna, undersökte bandade handledningssamtal och handledarnas egna reflektioner kring hur samtalen gått. Jag analyserade sedan materialet utifrån fem olika teorier om handledning och lärande.
Vilka är de viktigaste resultaten?
– Att det finns stora möjligheter till lärande som handledningen kan bidra till men att det är svårt att vara samtalsledare. Vi tar lätt samtalet för givet men ett professionellt samtal kräver stor kunskap och kompetens. Det svåraste är att själv ta ett kliv tillbaka och verkligen lyssna, att ställa öppna frågor som skapar lärande.
– De som lyckats bäst var de som hela tiden arbetat med sin egen utveckling, som själva spelat in sina handledarsamtal, analyserat och provat nya strategier. Jag har också arbetat fram en modell över samtalsmönster, som man kan använda sig av som stöd och få syn på hur samtalen utvecklas och på så sätt jobba aktivt med att utveckla kompetensen att leda samtal.
Vad överraskade dig?
– Att läroprocessen är så oerhört komplex, att fungera så att deltagarna får fatt på sin egen kunskap och kan pröva egna lösningar kräver en hel del.
Vem har nytta av dina resultat?
– Kollegialt lärande börjar ses som avgörande för pedagogisk utveckling. I det lärandet blir samtalet centralt och då är det viktigt att ha en idé om hur samtalen ska bidra till verkligt lärande. Förhoppningsvis kan min samtalsmodell fungera som stöd.