Matematisk modellering missas i matteundervisningen
Född 1973
i Motala
Disputerade 2014-02-14
vid Linköpings universitet
Modes of Mathematical Modelling. An analysis of how modelling is used and interpreted in and out of school settings
Matematisk modellering används till allt från att beräkna väder, trafikflöden till billigaste mobilabonnemanget. I nya läroplanen för gymnasiet är det också ett centralt begrepp. Men i matematikundervisningen ges modellering litet utrymme, visar Peter Frejds avhandling.
Varför blev du intresserad av ämnet?
– Jag är gymnasielärare i botten och undervisar i matematik och fysik. Historiskt har matematisk modellering används ganska ofta inom fysikundervisningen men mer sällan inom matematiken. I den nya läroplanen för gymnasiet står det dock tydligt att matematisk modellering ska ha en central roll inom matematikundervisningen. Jag ville undersöka vad detta innebär i praktiken.
Vad handlar avhandlingen om?
– I stora drag om hur matematisk modellering används i skolundervisningen jämfört med industrin. Modellering kan användas för att lösa både privata och samhälleliga problem. Metoden används flitigt i många branscher för exempelvis finansiella beräkningar, trafikplanering, klimatprognoser eller flygplanskonstruktioner.
– Jag har granskat läromedel i matematik, intervjuat 18 matematiklärare från hela landet samt intervjuat en rad personer som använder modellering i sin profession. Huvudfrågan är hur matematisk modellering ser ut i undervisningen respektive i arbetslivet.
Vilka är de viktigaste resultaten?
– Att matematisk modellering inte spelar en central roll i matematikundervisningen trots läroplanens tydliga riktlinjer. Lärare lägger helt enkelt inte så stor vikt vid den här typen av matematik. En orsak är att det är svårt att bedöma eftersom matematisk modellering ofta sker i projekt. Skillnaden mellan hur skolan och industrin använder sig av matematisk modellering är stor.
– Industrin använder mer avancerade räknemetoder och en hel del teknisk utrustning som skolan inte har. Men framför allt saknar läromedlen och därmed skolundervisningen den helhetssyn som präglar modellering. Skoluppgifterna i modellering är ofta delmoment ur ett större sammanhang och ger inte eleverna någon överblick av helheten.
Vad överraskade dig?
– Att de professionella modellerarna var så engagerade i matematikundervisningen på gymnasiet. Många underströk vikten av undervisning i matematisk modellering eftersom metoden används i så stor utsträckning i yrkeslivet.
Vilka har nytta av dina resultat?
– Jag tror och hoppas att lärare, lärarutbildare, läromedelstillverkare kan finna mina resultat intressanta.
Susanne Sawander