Värdegrund, demokrati och tolerans
Pia Nykänen
Professor Christian Munthe, Göteborgs universitet
Fil. dr Lena Halldenius, Malmö högskola
GU – Göteborgs universitet
2008-10-04
Värdegrund, demokrati och tolerans om skolans fostran i ett mångkulturellt samhälle
Filosofiska institutionen
Värdegrund, demokrati och tolerans om skolans fostran i ett mångkulturellt samhälle
Vilka normer och värderingar bör den svenska skolan fostra och varför? Sedan mitten av 1990-talet har ett visst bestämt svar givits på den frågan av politiker och vissa ledande skolteoretiker: barn och ungdomar ska fostras till att omfatta den värdegrund som står att finna i styrdokument för skolan och då framför allt i läroplanen Lpo 94. Varför de bör fostras till att omfatta just den värdegrunden uttalar man sig inte lika ofta om.
Formuleringarna om värdegrunden i Lpo 94 gav tidigt upphov till en intensiv debatt den så kallade värdegrundsdebatten som från och till alltsedan dess aktualiseras i medierna. Skolverket, pedagogiska forskare och andra har också försökt förtydliga vad denna värdegrund innebär och vad den bör innebära. Det är emellertid ingen lätt uppgift, då läroplanen innehåller både vaga och motstridiga anvisningar och riktlinjer.
Målsättningen med avhandlingen har varit att göra en kritisk granskning av olika skrivningar om värdegrunden utifrån ett moralfilosofiskt angreppssätt. I arbetet granskas olika teman (demokratisk fostran, mångkulturell fostran, tolerans och medborgarfostran) som alla förts fram som värdegrundsrelaterade och som har med hur skolans fostran av barn och ungdomar bör se ut.
Efter att i kapitel II ha presenterat ett antal formuleringar om grundläggande värden från moderna läroplaner (Lgr 62, Lgr 69 och Lgr 80) och en presentation av Lpo 94 diskuteras vad en värdegrund är. Olika ideal med avseende på relationen mellan samhälle och skola tas upp. I kapitel III diskuteras och kritiseras ett deliberativ-demokratiskt ideal som betonas av somliga pedagogiska forskare såsom lämpligt för skolan. I avhandlingen argumenteras för att inga speciella skäl finns för att framhålla just detta ideal. Kapitel IV diskuterar liberal-demokratiska versioner av mångkulturell fostran. Alla varianter av mångkulturell fostran måste utgå ifrån ett mer eller mindre utarbetat kulturbegrepp och möter svåra frågor om hur kulturer och olika kulturella praktiker bör värderas.
Tolerans är ett ofta framhållet positivt värde i demokratisk- och mångkulturell fostran men toleransbegreppet, skälen för tolerans och var de legitima gränserna bör dras med avseende på vad som bör tolereras, är notoriskt svåra frågor. Kapitel V behandlar dessa och spänningen mellan att hävda att en viss uppsättning normer och värderingar ska fostras, samtidigt som fostran till tolerans betonas.
Olika fostrans- och utbildningsideal måste referera till en viss enhet (som är den enhet inom vilka några ska fostras). I kapitel VI ställs frågor om denna enhet i relation till medborgarfostran. Vilken enhet bör vi fostras som medborgare av och varför?
Abstract in English
This thesis is a critical examination of themes relating to the idea of fostering certain sets of ethical and/or political fundamental values in schools. The Swedish national curriculum, and curricula in many countries, states that education should be carried out according to such fundamental values.
Democratic, multicultural, and citizenship education are all put forward as educational ideals in contemporary western societies. They can be seen as attempts by politicians andeducationists to deal with societal pluralism. They are also prominent themes in the field of philosophy of education today.
However, the justification of these ideals is often unclear and sometimes includes components that do not sit well together. Some of these tensions are explored here. This is (partly) done by examining Swedish guidelines concerning education in the compulsory school.
After presenting some formulations concerning fundamental values stated in the Swedish curriculum (Chapter II) I discuss and criticize a deliberative-democratic ideal emphasized by some scholars of pedagogy as suitable for schools (Chapter III).
Chapter IV discusses liberal-democratic versions of multicultural education. Multicultural education has to deal with problematic questions regarding the concept of culture and how toevaluate cultural practices.
Tolerance is often included as a positive value in democratic and multicultural education but the concept of tolerance, reasons for tolerance and where to draw the legitimate boundaries regarding what to tolerate, are notoriously difficult issues. Chapter V deals with these and the tension between promoting fundamental values and advocating tolerance.
Educational ideals need to refer to a particular fostering unit. In Chapter VI questions are raised concerning the scope of this unit. This is done in relation to citizenship education.