Svenska för högstadiet och gymnasiet

Logga in via länken som mejlas kl 08.00 på konferensens första dag. Du kan välja fritt bland föreläsningarna och titta när du vill samt så många gånger du vill.

1. Skrivutveckling med grammatiska redskap

Ibland är det svårt att ge konstruktiv feedback till skrivstarka elever. De gör sällan fel gällande stavning eller skrivregler, men deras texter behöver ändå utvecklas för att nå nästa språkliga nivå. Föreläsningen presenterar satschemamodellen, som hjälper eleverna att omstrukturera redan befintlig text. Genom arbetssättet får eleverna använda grammatiska redskap på ett konkret och konstruktivt sätt, och det blir tydligt hur deras egna texter utvecklas. Vi tittar på elevexempel och diskuterar bland annat hur eleverna kan utveckla sina texter genom att

• nominalisera och passivera för mer informationstäta texter
• flytta information till fundamentet för en mer komplex satsstruktur
• använda ett schema för mer utvecklade nominalfraser.

Katarina Lundin

PROFESSOR

Katarina Lundin är professor i språkdidaktik med fokus på svenska, på Språk- och litteraturcentrum vid Lunds universitet. Hennes forskning handlar i första hand om elevers skriftspråksutveckling, och hon har skrivit flera läromedel om hur lärare kan använda grammatiska redskap och det gemensamma satsschemat för att stötta eleverna.

 

2. Skrivsvårigheter i högstadiet och gymnasiet – förslag på effektiv respons 

Kraven på att utrycka sig i skrift återkommer i alla ämnen och ökar ju äldre eleverna blir, men det finns elever i högstadiet och gymnasiet som ännu inte har automatiserat stavning och språkriktighet. När all energi går åt till att skriva korrekt påverkas textens form, och ofta måste eleven välja mellan att stava rätt eller fokusera på innehållet. Föreläsningen presenterar en forskningsbaserad strategi för skrivundervisning, där du får konkreta verktyg för att stötta elever i skrivsvårigheter.

• Hur ringar du in elevens specifika behov?
• Hur formulerar du uppgifter på bästa sätt?
• Hur kan du vägleda skrivandet genom undervisning om skrivstrategier?
• Hur kan språkliga fel tolkas och rättas, utan att eleven tappar motivationen?

Ulrika Örtenberg

SPECIALPEDAGOG

Ulrika Örtenberg är gymnasielärare i svenska och historia, specialpedagog och speciallärare med inriktning på läs- och skrivsvårigheter. Hon har många års erfarenhet av praktiknära arbete med elever och universitetsstudenter i skrivsvårigheter. Ulrika är aktuell med boken Skrivsvårigheter i gymnasiet – handbok i effektiv respons (2024).

 

3. Utforskande och fördjupande textsamtal

Att läsa och diskutera litterära texter är ett vanligt förekommande inslag i svenskundervisningen, men ibland kan det vara svårt att få till riktigt goda samtal. I ett aktuellt projekt har forskare undersökt hur lärare kan arbeta för att höja kvaliteten på samtal om utmanande litterära texter. Föreläsningen visar hur litteratursamtal med starkt fokus på elevernas deltagande kan läggas upp, och lärar- och elevrollen i det litterära samtalet problematiseras utifrån konkreta exempel. Vi diskuterar också betydelsen av att välja lämpliga texter, liksom vad en utmanande text kan vara.

Maritha Johansson

BITRÄDANDE PROFESSOR

 

Maritha Johansson är biträdande professor i pedagogiskt arbete med inriktning mot litteraturdidaktik vid Linköpings universitet. Hon forskar om litteraturundervisning på olika nivåer i utbildningssystemet och har ett särskilt intresse för mötet mellan läsaren och texten. Maritha har en bakgrund som gymnasielärare i svenska och franska och undervisar vid lärarutbildningen.

 

4. Är hiphopen framtidens lyrik?

Hiphopen är en av Sveriges största ungdomskulturer, men kopplingen till den eskalerande gängkriminaliteten blir allt tydligare. Samtidigt är rapmusiken en kärleksförklaring till orden, och genren erbjuder en möjlighet att fånga elevernas intresse för lyrik och visa dem språkets kraft för att uttrycka åsikter. Ta del av ett samtal mellan en musikjournalist och en hiphopartist, och få fördjupad kunskap om hur vi kan förhålla oss till rapmusik i svenskklassrummet.

• Hur gick det till när rappande tonåringar började beskriva landets största politiska fråga inifrån?
• Vilken betydelse har förebilder för ungas läsning?
• Hur kan rapmusiken vara en utgångspunkt för samtal om lyrik?
• Hur tar vi som lärare avstånd från våldet som musiken förknippas med, utan att komma med pekpinnar och moralkakor?

Emil Arvidsson

JOURNALIST OCH FÖRFATTARE

Emil Arvidsson är journalist och författare. I boken Svensk gangsterrap (2023) skriver han om den svenska hiphopgeneration som har vuxit upp nära gängvåldet. I sin roll som journalist har Emil i tjugofem år bevakat frågor som rör hiphopkulturen och samhället.

Adam Jacobson

RAPARTIST OCH FÖRFATTARE

Hiphopartisten ADAAM (Adam Jakobsson) slog igenom som 15-åring i Märsta och har sedan dess vunnit en Grammis och flera P3-Guld-­nomineringar. Nu debuterar han med boken Poeten i lurarna (2024), om poesi för tonåringar.

 

5. Gy25 – vad ändras och varför?

Den 1 juli 2025 införs Gy25 för gymnasieskolan och komvux på gymnasial nivå. Alla ämnesplaner utformas som sammanhållna ämnen med nivåer i stället för dagens kurser, och kursbetygen kommer att ersättas av ämnesbetyg. Ta del av en tydlig genomgång av de förändringar som kommer att genomföras i svenskämnet, och vad dessa innebär för dig i din yrkesroll.

• Vad ändras i ämnesplanen för svenska, och varför?
• Hur påverkas bedömning och betygssättning?
• Hur kommer övergången från kursbetyg till ämnesbetyg att gå till?
• Hur kan du som ämneslärare förbereda dig på bästa sätt?

Anna Karlefjärd

UTBILDNINGSLEDARE

Anna Karlefjärd är fil.lic och idag anställd som utbildningsledare vid rektorsutbildningen vid Karlstads universitet. Hon har en bakgrund som lärare och utvecklingschef och har varit delaktig i framtagandet av Skolverkets allmänna råd om betyg och betygssättning, grundskolans reviderade kursplaner samt Betygsutredningens betänkande 2020. Anna är aktuell med boken Ämnesbetyg i gymnasieskolan – en handbok (2024).

6. Romantiken i dagens klassrum

Litteraturhistorien är full av texter som sprakar och glittrar, berör och roar, förargar och stör. Ändå kan äldre tiders litteratur kännas närmast ointaglig för dagens tonåringar. Hur kan vi lärare låsa upp texter från förr? Något universalrecept finns förstås inte, men genom att levandegöra tiden, samhället och människorna, kan vi få eleverna nyfikna på epokerna och verken i vår litteraturhistoria. Föreläsningen gör en djupdykning i den mångsidiga epoken romantiken, och ger dig några verktyg för att presentera dess plågade konstnärssjälar och nytänkande genier.

Cecilia Düringer

GYMNASIELÄRARE OCH PROGRAMLEDARE

Cecilia Düringer är legitimerad gymnasielärare i svenska och historia och författare till läroboken Punkt Litteraturhistoria. Sedan 2017 är hon programledare för Sveriges Radios P3 Historia och syns mellan varven i olika uppdrag för SVT.

 

7. Inkluderande språk

Hur vi benämner andra människor spelar roll i ett demokratiskt samhälle, men hur vi använder språket så att alla inkluderas och ingen diskrimineras är långt ifrån självklart. Makt, normer och identitet påverkar – och påverkas av – det sätt vi väljer att uttrycka oss.

Hur lär du dina elever att använda ett språk som är inkluderande, neutralt och respektfullt, men inte krångligt och svårt? Föreläsningen ger inga enkla svar och inga listor på rätt och fel, men du får en bakgrund, argument och vägledning för att kunna sätta in språkliga diskussioner i ett sammanhang. Varför är vissa ord tabu, vilka områden kan vara laddade och vilka benämningar bör undvikas, och när?

Lena Lind Palicki

SPRÅKVETARE

Lena Lind Palicki är språkvetare och arbetar som chef på Språkrådet. Hon skriver återkommande om språk i bland annat Svenska Dagbladet och har gett ut böckerna Inkluderande språk – att välja sina ord (2024) och Viktig svenska. Alla dom där språkfrågorna (2023), tillsammans med Språktidningens chefredaktör Anders Svensson.

 

8. AI som kompensatoriskt stöd i svenskundervisningen

Generativ AI öppnar upp för nya möjligheter i klassrummet, men som lärare kan det ibland vara svårt att veta var man ska börja. Ta del av en interaktiv föreläsning som beskriver vad generativ AI är och vad du kan förvänta dig av tekniken. Du får också möjlighet att utforska de vanligaste AI-verktygen som lärare har tillgång till. Du lär dig bland annat

• hur AI kan generera bildstöd för att konkretisera undervisningsinnehållet
• hur ChatGPT och Claude kan användas i skrivundervisning
• hur du promptar för att få de svar du önskar
• hur konversationsagenter kan användas för att träna muntlig förmåga. 

Jonatan Tensetti

LÄRARE OCH FÖRFATTARE

Jonatan Tensetti är leg. lärare i engelska och svenska och AI-nörd. För närvarande arbetar han som lärare på SFI i Trelleborg, och han är aktuell med boken Med AI som stöd (2024). Tillsammans med Danny Stacey och Joel Rangsjö driver Jonatan podcasten AI-snack och hemsidan eduai.se, där de tillsammans med experter utforskar hur AI kan förändra undervisningen.