Bedömning i fokus för skolans pedagogiska uppdrag

Abstrakt

Undervisning, lärande och bedömning av lärande är centrala komponenter i den finländska grundläggande utbildningens uppdrag. Uppdraget regleras av styrdokument utformade av Undervisnings- och kulturministeriet, Utbildningsstyrelsen och lokala utbildningsaktörer. Bedömningen av eleverna utgår alltid från mål och kriterier i läroplanerna och elevens temperament eller personlighet ska inte påverka den. Förutom kunskaper i de olika ämnena är också elevens arbete inkluderat i betygsvitsordet.

I den här studien deltog drygt 1 100 finlandssvenska elever i den grundläggande utbildningens sista årskurs. Studien undersökte hur faktorer som motivation, uthållighet och impulsivitet är kopplade till vitsord i modersmål och litteratur, matematik och uppförande. Resultaten visade att det fanns samband mellan lärares upplevelse av elevers motivation och elevers vitsord i modersmål och litteratur och i matematik. På modersmålsvitsordet inverkade dessutom elevens uppförandevitsord, då hög motivation kombinerad med gott uppförande gav högre vitsord, medan låg motivation och lägre uppförandevitsord gav lägre vitsord. Hög uthållighet och låg impulsivitet gav högre modersmålsvitsord, medan låg uthållighet och hög impulsivitet gav lägre vitsord i modersmål.

Vitsorden som ges i slutet av den grundläggande utbildningen öppnar för framtida studier, då det oftast är på basen av dem man antas till följande utbildningsstadium. Vitsorden förväntas vara jämförbara mellan olika skolor, men bedömningskriteriernas tolkningsbarhet försätter elever i olika position, vilket skapar trovärdighetsproblem. Lärare som ska utföra bedömningen behöver tydliga instruktioner som är möjliga att förverkliga och omsätta i praktisk handling. För att garantera nationell jämlikhet i bedömningen måste utbildningsmyndigheterna diskutera och synliggöra komplexiteten i bedömningsuppdraget, erbjuda fortbildning åt lärarkåren och initiera forskningsuppdrag för att studera uppdragets komplexa natur.