Learning science through aesthetic experience in elementary school. Aesthetic judgement, metaphor and art.

Abstrakt

Avhandlingen handlar om den roll estetiskt meningsskapande spelar när yngre skolbarn lär sig NO. Jag studerade barns estetiska erfaranden genom deras användning av estetiska värdeomdömen, spontana metaforer och konstnärliga aktiviteter. Avhandlingen baseras på fyra empiriska studier: i de två första undersöker jag barns språkbruk, dvs. betydelsen av estetiska värdeomdömen och spontana metaforer för lärandet i NO och de två sista handlar om hur konstnärliga aktiviteter medierar vad yngre barn lär sig och vad olika konstnärliga aktiviteter med olika syften erbjuder barn att lära sig i NO.

Jag tar min teoretiska utgångspunkt i pragmatiska teorier som inkluderar Deweys definition av ett estetiskt erfarande, Wittgensteins senare arbeten rörande språkspel och sociokulturella perspektiv. Jag använder en praktisk epistemologisk analys som har utvecklats av Wickman och Östman. Det empiriska materialet består av ljud- och videoinspelningar av yngre skolbarns (6-10 år) diskussioner i par eller små grupper under lektioner i NO samt fotografier av barns bilder, skulpturer och dikter från totalt 14 olika klassrum.

Resultatet visar hur ett estetiskt meningsskapande är kontinuerligt med vad yngre skolbarn lär sig i NO. Ett estetiskt erfarande är relaterat till hela aktiviteter och är avgörande för den riktning lärandet tar. Ett estetiskt erfarande är viktigt för hur och vad yngre skolbarn lär estetiskt och normativt, vilket får konsekvenser för vad de kan lära sig faktamässigt, för deras möjlighet att delta i NO-aktiviteter och för att lära sig den naturvetenskapliga genren. Dessutom rekonstrueras och transformeras barns tidigare erfarenheter med hjälp av deras fantasi.

Learning science through aesthetic experience in elementary school. Aesthetic judgement, metaphor and art.

This thesis considers the role of aesthetic meaning-making in elementary school science learning. Children s aesthetic experiences are traced through their use of aesthetic judgements, spontaneous metaphors and art activities. The thesis is based on four empirical studies: the first two examining children s language use, i.e. the role of aesthetic judgements and the significance of spontaneous metaphors while learning science and the latter two dealing with how art activities mediate what elementary school children learn in science and what a variety o art activities mediate what elementary school children learn in science and what a variety of art activities with different purposes afford elementary school children to learn in science.

The theoretical stance emanates from pragmatist theories and includes Dewey s definition of an aesthetic experience, Wittgenstein s later works on language-games, and sociocultural perspectives. The analytic approach used is a practical epistemology analysis developed by Wickman and Östman. The empirical data consists of audio- and video recordings of elementary school children s (aged 6-10 years) discussions in pairs or small groups during science lessons and photographs of children s pictures, sculptures and poems from a total of 14 different elementary school classes.

The main findings of the empirical studies show how aesthetic meaning-making is continuous with elementary school children s scientific learning. The thesis shows how elementary school children s aesthetic experiences are related to whole activities and are crucial for the direction that learning takes. Aesthetic experience is important in terms of how and what elementary school children learn aesthetically and normatively in science class, which has consequences for cognitive learning, the possibility of participating in science class and learning the genre of science. Moreover, it can be seen how children s prior experiences are recurrently reconstructed and transformed through imaginative processes.