Kritiskt tänkande kräver förståelse

Elevers förståelse av en uppgift är avgörande för i vilken utsträckning de kan tänka kritiskt kring den. Det visar Kristoffer Larssons avhandling där han har undersökt elevers kritiska tänkande i samhällskunskap i årskurs 9.

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Kritiskt tänkande är ett paraplybegrepp för en rad förmågor som på olika sätt återfinns i kursplanen för samhällskunskap, som att jämföra, reflektera, resonera och analysera. Jag har själv arbetat som lärare i samhällskunskap på högstadiet och jag och mina kollegor upplevde då att det var svårt att precisera vad kritiskt tänkande handlar om och vad det är man är duktig på när man till exempel kan analysera. Vi upplevde också att det var svårt att finna konstruktiva sätt för att träna eleverna i dessa förmågor.

Vad handlar avhandlingen om?

– Om elevers kritiska tänkande i samhällskunskap i årskurs 9. Jag har studerat hur eleverna tänker kritiskt kring vissa uppgifter och problem som jag designade i avsikt att locka fram deras kritiska tänkande.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Jag har gjort en kartläggning av hur elever uppfattar problemen och vilket kritiskt tänkande det resulterar i. En mer utvecklad förståelse för ett problem gjorde att eleverna presterade ett mer kvalitativt kritiskt tänkande än de som hade en mindre utvecklad förståelse av problemet – det är huvudresultatet. Jag försöker också didaktisera resultaten och visa hur lärare kan använda sig av dem i undervisningen för att träna elevernas kritiska tänkande.

Vad överraskade dig?

– Det som kanske förvånande mig mest var att varje problem eller varje innehåll i viss mån kräver sin specifika form av kritiskt tänkande. Det kan exempelvis ställa till problem när det gäller att generalisera och träna en allmän förmåga av kritiskt tänkande.

Vem har nytta av dina resultat?

– Både lärarutbildningen för lärare i samhällskunskap och lärare i praktiken kan använda resultaten. De kan designa undervisningen utifrån resultaten och det finns också en möjlighet att diskutera bedömning och betyg utifrån dem. Även forskarvärlden kan dra nytta av resultaten, bland annat då jag för in ett nytt perspektiv för forskning kring kritiskt tänkande – det fenomenografiska.

Åsa Larsson