Vanligt med sexuella trakasserier mellan elever i mellanstadiet

Fakta

Andrea Valik

Född 1987
Bor i Göteborg

Disputerade 2024-05-24
vid Göteborgs universitet

Avhandling

Peer sexual harassment in the transition from childhood to adolescence

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag är psykolog och har tidigare arbetat inom psykiatrin och primärvården med barn och unga. Intresset för barns utsatthet och mående utifrån ett bredare perspektiv ledde mig så småningom vidare in i forskningen. 

Vad handlar avhandlingen om?

– Övergripande om sexuella trakasserier mellan mellanstadieelever i skolan och hur och om det samvarierar med elevernas mående. Med sexuella trakasserier menas här händelser som exempelvis att bli kallad för könsord eller nedsättande kommentarer kring sin sexualitet, att någon tar på ens privata kroppsdelar mot ens vilja, eller att man får oönskade bilder och texter med sexuellt innehåll. Min avhandling bygger på enkäter med mellanstadieelever från 29 skolor, såväl landsortsskolor som innerstadsskolor i västra Sverige.

– Eleverna har en gång varje år, från årskurs 4 till och med 6, svarat på frågor om de själva varit utsatta, bevittnat eller utsatt någon annan för den här typen av trakasserier i skolan. Eleverna har också fått skatta sitt psykiska mående, som exempelvis hur mycket oro eller nedstämdhet de upplever. Min avhandling är en del av ett större forskningsprojekt, Prise, vid Göteborgs universitet som under tre år följer 1000 mellanstadieelever.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Att sexuella trakasserier verkar vara vanligt redan i de tidiga mellanstadieåren och att de som är utsatta mår sämre än de som inte utsatts. Resultaten visar att 45 procent av eleverna i årskurs 4, ungefär lika många flickor som pojkar, någon gång under senaste året utsatts för sexuellt laddade glåpord, oönskad beröring, eller mottagit bilder eller text med sexuellt innehåll mot sin vilja i skolan. I samma årskurs uppger 60 procent av eleverna att de bevittnat hur andra elever blivit utsatta i skolan. De här siffrorna ökar sedan i årskurs 5 och 6. Verbala och fysiska trakasserier är nästan lika vanliga, men verbala är något vanligare bland pojkar.

– I årskurs 4 uppger 17 procent att de någon gång utsatt en kamrat i skolan för sexuella trakasserier, och detta är övervägande pojkar. Vi kan se att de som blir utsatta och bevittnar rapporterar mer oro och nedstämdhet än de som inte är involverade, och det verkar vara sant både bland pojkar och flickor och vara som tydligast bland de yngsta eleverna.

Resultaten visar att går att påverka både förekomsten av sexuella trakasserier men också hur utsatta elever mår.

Andrea Valik

– Vi fann även att det verkar vara ett stort överlapp mellan de olika rollerna, alltså att väldigt få bara är utsatta, bara utsätter, eller bara bevittnar. De flesta rapporterar flera roller samtidigt. Det gör att vi exempelvis inte kan tänka att det är ”de bråkiga” som utsätter och ”de sårbara” som blir utsatta, utan det är istället viktigt att vi lyfter blicken och ser det ur ett bredare perspektiv.

– Ett intressant fynd är att både förekomsten av sexuella trakasserier och sambandet mellan elevernas psykiska mående och sexuella trakasserier skiljer sig mellan skolklasser. I vissa skolklasser mådde exempelvis utsatta elever sämre än utsatta elever i andra skolklasser. Det här indikerar att klasskontexten kan spela stor roll för hur elever upplever trakasserierna. Jag menar att det i sig är hoppfullt för det innebär att det går att påverka både förekomsten men också hur utsatta elever mår, och att det finns starka skäl att arbeta aktivt med de här frågorna så tidigt som möjligt. Tidigare studier visar exempelvis att goda relationer mellan lärare och elev och mellan elever kan minska förekomsten av sexuella trakasserier i skolan och skydda mot att utsatta elever känner oro och nedstämdhet.

Vad överraskade dig?

– Jag slogs av att den här typen av trakasserier var så vanliga redan första året på mellanstadiet, det hade jag inte väntat mig. Men det har heller inte funnits så mycket forskning om just mellanstadiet, de flesta studier kring de här frågorna har gjorts med äldre elever, på högstadiet och gymnasiet. Jag förvånades också av att elevernas mående i relation till sexuella trakasserier skiljde sig så mellan skolklasserna.

Vem har nytta av dina resultat?

– Alla som arbetar med barn och unga, och framför allt i skolan. Tidigare forskning visar att sexuella trakasserier bland elever oftast sker i skolan och därför hoppas jag att min avhandling kan bidra till att öka medvetenheten kring de här problemen och hur vi kan stötta eleverna. I slutänden hoppas jag att resultaten kommer barn och unga till del.