Milda makter! Utvecklingssamtal och loggböcker som disciplineringstekniker

Milda makter! Utvecklingssamtal och loggböcker som disciplineringstekniker

Titeln Milda makter! Utvecklingssamtal och loggböcker som disciplineringstekniker pekar på ett bestämt sätt att se på makt, inspirerat av Foucault. I denna anda ser man makt som pluralistisk och mobil; ingen äger makt utan den uttrycks i och genom sociala relationer och positioner. Titeln pekar också på att dagens disciplinerande tekniker ska förstås som milda och pastorala. Dagens lärare ger sällan order ? de förhandlar och argumenterar.

Begreppet disciplinering betyder i detta sammanhang hur lärare och skola utövar inflytande över elever, hur de formar, leder och utvecklar. Dessa tekniker ? utvecklingssamtal och loggböcker ? visar på nya sätt att disciplinera som sker via en tydligt individualiserande interaktion och kommunikation mellan lärare och elev. Utvecklingssamtal blev obligatoriska 1994 och loggböcker introducerades allmänt i början av 1980-talet och har steg för steg blivit vanliga i de flesta skolor till och med högstadiet.

Den här undersökningen har etnografiska drag, men analysobjektet är huvudsakligen kommunikation i text och tal. Jag har analyserat tolv utvecklingssamtal med tolvåriga elever i år 6 och loggböcker från två olika skolor, skrivna av elever i år 9.

Mina resultat visar att både loggböcker och utvecklingssamtal är viktiga redskap för att påverka och stabilisera en individualisering av elever och deras förhållningssätt till sig själva, sitt skolarbete, sina liv och sin framtid. Både utvecklingssamtal och loggböcker formar skoljag på skiftande men ändå tydligt normerande sätt.Lärarens blick på eleven, lärarens förväntningar kommer att transformeras och internaliseras till elevens egen blick på sig själv. Mina resultat pekar på hur eleverna formar olika ”skoljag”, skapade genom loggbokens eller utvecklingssamtalets skiftande och medierande budskap. Jag har lyft fram de intimiserade relationerna, det strategispel där kommunikationens familjära uttrycksformer ger lärare möjlighet och legitimitet att omfatta och se ”hela barnet/eleven” utan att det framstår som otillbörligt eller alltför privat. Jag har åskådliggjort den reflexivitet som kan skapa det jag kallar dubbel bokföring ? presentationen av det man tycker att man borde vara eller det man tycker att man är. Detta kan i sin tur förbindas med en människosyn där normen skulle vara att alltid visa sig kompetent, även när det gäller att visa svaghet och att åtminstone kunna konsten att presentera en attraktiv narrativ om sig själv.

Pastoral Powers. Development talks and log books as disciplining techniques

The title of this thesis indicates a Foucaultian perspective on power, regarding it as pluralistic and mobile; nobody owns the power, but it is voiced through and in social relations and positions. It also indicates that today s disciplining techniques are understood to be pastoral and mild. Modern teachers seldom give orders they seem to talk or negotiate.

Disciplining, in this case, would be seen as processes to exert influence on students: forming, guiding and developing. These techniques development talks and log books individualising and reflexive, point to new ways of disciplining that particularly seem to reflect the interplay and communication between students and teachers. In Sweden development talks became compulsory in 1994. Log books, generally introduced in the beginning of 1980, have step by step become common in Swedish schools up to year nine. This study has ethnographic features, but the main object of analysis is communication in texts and talk. I have analysed twelve development talks with twelve year old pupils (school year 6) and log books, written by fifteen year old students (school year 9), from two different schools. The results show that development talks and log books are important as educational tools for influencing and stabilising the individualisation of students and their approach to themselves, their schoolwork, their lives and their future. These tools shape ”school selves” in varying, yet distinctly normative ways. The teacher s gaze will, so to speak, be transformed into the student’s own internalized watching gaze. The result or the learning which both development talks and log books mediate to students is a kind of reflexivity that might be compared with ”double bookkeeping”, that is, the gap between the things you find that you ought to be able to achieve and what you actually are able achieve. This ”double bookkeeping” is to some extent based on certain conceptions of the world. That world could be summarized in the term ”a culture of presentation” which will also lead to a particular outlook on people. According to that outlook the norm would be always to show off a competent self, even when it comes to weakness. You should at least know the noble art of presenting an attractive narrative about yourself.