Hoppa till sidinnehåll
Grundskola 1-6

Does education cause participation in politics?

Publicerad:2014-01-23
Uppdaterad:2014-03-25

Mikael Persson vill med sin avhandling undersöka hur utbildning är relaterat till politiskt deltagande. Delstudierna undersöker effekter av utbildningslängd och utbildningsinriktning.

Författare

Mikael Persson

Handledare

Peter Esaiasson, Henrik Oscarsson

Opponent

Cees van der Eijk

Disputerat vid

Göteborgs universitet

Disputationsdag

2013-12-13

Titel (eng)

Does education cause participation in politics?

Institution

Statsvetenskapliga institutionen

Abstrakt

Enligt en rad studier är utbildning den faktor som har starkast effekt på politiskt deltagande (Rosenstone och Hansen 1993; Schlozman, Verba och Brady 2012, Verba, Schlozman och Brady 1995; Wolfinger och Rosenstone 1980). Vanligtvis framhålls att utbildning påverkar kunskap och kognitiv förmåga, vilket i sin tur påverkar politiskt deltagande. På senare år har dock en rad studier ifrågasatt hur det kausala sambandet ser ut.

Frågan gäller närmare bestämt om utbildning bör ses som en direkt orsak till politiskt deltagande eller om det snarare är en proxy för andra faktorer som är relaterade till utbildning (Berinsky och Lenz 2010; Burden 2009; Campbell 2009; Dee 2004; Kam och Palmer 2008; Milligan, Moretti och Oreopoulos 2004; Nie, Junn och Stehlik-Barry 1996; Sondheimer och Green 2010).

Avhandlingen syftar till att bidra till debatten genom en serie analyser av hur utbildning är relaterat till politiskt deltagande. I avhandlingen definieras politiskt deltagande som aktiviteter med avsikt att påverka politiska beslut. Fokus ligger vid traditionella former av politiskt deltagande så som valdeltagande och engagemang i politiska partier. Vad det gäller undersökningens oberoende variabel avses formell utbildning. Delstudierna undersöker effekter av utbildningslängd och utbildningsinriktning.

Does education cause participation in politics?

In most studies of political behavior in Western countries, it is found that individuals with higher education participate to a greater extent in political activities than individuals with lower levels of education. According to the conventional view, education increases skills and knowledge but also affects political interest and political efficacy; factors that all in turn trigger political participation. This dissertation tests two alternative explanations to the conventional view. The first alternative – the relative education model – claims that the social status gained by education drives participation and not the educational experience. According to the second alternative explanation – the pre-adult socialization model – the relationship is largely due to self-selection effects. It suggests that pre-adult factors heavily affect both educational choice as well as political participation in adulthood. The first three papers evaluate the relative education model while the last two papers deal with the pre-adult socialization model. The first paper deals with the research question: Is the relative education model supported in the Swedish context? The second paper deals directly with the causal mechanism: Does social network position mediate the effect of education on political participation? The third article brings the discussion on the relative education model further by providing the first country comparative test of the relative education model, using data from 37 countries. Hence, it deals with the research question: Is the effect of education on political participation absolute or relative in a comparative perspective? The three first articles present evidence in favor of the relative education model. The fourth paper employs matching techniques on data from the UK to mimic an experimental test of the causal effect of higher education. It deals with the question: Is college education a cause or a proxy for political participation? This paper contributes to the discussion by using a more extensive set of pre-adult covariates than previous studies, including important information on childhood cognitive ability. The fifth paper moves from length of education to testing the impact of type of education. It presents a panel study that follows Swedish adolescents over time during the first year in the gymnasium (upper secondary level) in order to answer the question: Does type of education affect political participation? The findings of both paper four and five point in favor of the pre-adult socialization model; education seems to be a proxy rather than a cause for political participation. Taken together, the five papers provide weak evidence that the educational experience directly causes participation. Thus, the dissertation challenges the conventional view on how education is related to participation.

 

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med

forskningsinstitutet Ifous

Läs mer
Stockholm

Fritidshem

Skolportens konferens för dig som arbetar i fritidshem! Ta del av föreläsningar om bland annat tillgängliga lärmiljöer och hur man kan arbeta förebyggande mot våld och kränkningar! Delta på plats i Stockholm 4 februari eller digitalt via webbkonferensen 11 februari–4 mars. Läs mer och boka via skolporten.se!
Läs mer och boka
Åk F–6
4 feb 2025
Digital temaföreläsning

Matematikångest

Skolportens digitala temaföreläsning för dig som vill lära dig mer om matematiksvårigheter ur ett kognitionspsykologiskt perspektiv. Vad är matematikångest, och hur bemöter vi det på bästa sätt? Föreläsningen finns tillgänglig mellan 28 oktober och 2 december 2024.
Läs mer och boka
Åk 4–Vux
11 nov – 16 dec
Dela via: 

Relaterade artiklar

Relaterat innehåll

Senaste magasinen

Läs mer

Nyhetsbrev