Från vildmark till grön ängel: Receptionsanalyser av läsning i åttonde klass

Från vildmark till grön ängel: Receptionsanalyser av läsning i åttonde klass

Skolans svenskundervisning är en mötesplats för ungdomar med skilda förhållningssätt till skönlitterär läsning. Dessutom äger den rum i skärningspunkten mellan elevernas fritidsläsning och den läskultur som har utvecklats hos olika lärare, i olika klassrum och i olika skolor. Men hur kommer elevernas läserfarenheter till sin rätt i undervisningen? Vilka texter läses, och hur arbetar man med dem? Vilka lässtrategier använder sig eleverna av vid tolkningen av en roman, och hur förhåller sig flickornas och pojkarnas läsningar till varandra?

Litteraturvetaren Helen Schmidl tecknar i sin avhandling en bild av litteraturundervisningen i fyra olika år 8-klasser. Fokus är riktat mot klassernas läsning av varsin roman, men här ges även en inblick i hur elevernas arbete med romanläsning ser ut under ett skolår. Spridningen är stor, från mycket läsvana ungdomar, oftast flickor, till de i huvudsak manliga elever som aldrig brukar läsa skönlitteratur. Flickorna och pojkarna har dessutom i många fall olika genrepreferenser.

Från vildmark till grön ängel är en studie om ungdomars tolkningar av skönlitterära texter och om hur möten mellan elevernas och svenskämnets läskulturer bidrar till att forma deras förhållningssätt till läsning. Genom att jämföra dels flickors och pojkars läsning, dels olika klassers arbete med skönlitteratur vill Helen Schmidl visa hur litteraturundervisningen fungerar idag och skapa diskussion kring hur elevernas litterära kunskaper kan tas tillvara och utvecklas i skolan.

From Wilderness to Green Angel: Reception Analyses of Reading in the 8th Grade

The subject of this dissertation is Swedish upper secondary pupils reception of novels read as part of their literature instruction. The main purpose is to study and compare the reading of female pupils with that of male pupils and to analyze to what extent attention is paid to their private reading experiences in the literary teaching. What strategies do the students use to interpret and discuss fiction? And what is the relationship between their private reading habits and the way fiction is studied at school? Consequently, the subject field of this qualitative study concerns not only teenagers private reading habits, but also gender related issues, school adjusted reading routines and didactic matters.

Reading at school differs in many ways from the pupils private reading habits, but there are also differences regarding the students attitudes towards reading as such. There proved to be certain diversities between the reading habits of boys and girls. The boys read in general less than the girls, and many boys were interested in reading adventurous and exciting stories. The girls were more into reading realistic novels, and to them it was important that they could identify with the characters. Many pupils responded personally to their reading. Instead of reflecting on the meaning of a text and comparing it to other texts or phenomena of the surrounding world, their reception confined itself to categories like boring or exciting . Merely a few students included a more profound literary analysis in their responses.

An important aim of literature instruction must be to broaden the pupils literary repertoires and to make them improve their reading skills. This study shows that to achieve these improvements the students must feel involved, which means that literature instruction must be adapted to the literary cultures of both boys and girls.