Stora skillnader mellan svensk- och dansklärares arbetsvillkor
Född 1948
i Helsingborg
Disputerade 2013-09-27
vid Malmö högskola
Ämneskonstruktioner i ekonomismens tid. Om undervisning och styrmedel i modersmålämnet i svenska och danska gymnasier
Det finns stora skillnader i svensk- och dansklärares arbetsvillkor och förutsättningar, vilket får effekt på undervisningen. Det visar Bengt Sjöstedts avhandling där han har jämfört undervisningen i svenska i den svenska gymnasieskolan med undervisningen i den danska och även jämfört styrdokumenten och utbildningssystemen i de två länderna.
Varför blev du intresserad av ämnet?
– Jag har som medlem i Svensklärarföreningens styrelse arbetat med både Nordspråk och Nordiska Ministerrådet. Jag har även haft utbyte med danska skolor som gymnasielärare, är gift med en dansk gymnasielärare och bor delvis i Danmark. Så intresset har en bred bakgrund.
Vad handlar avhandlingen om?
– Den är en jämförelse mellan utbildningssystemen i Danmark och Sverige i modersmålsämnet på modersmålsnivå på gymnasiet. Jag har undersökt svensk och dansk undervisning på klassrumsnivå under ett läsår och sen har jag analyserat styrdokument och därefter jämfört hur styrsystemen ser ut i de två länderna. Slutligen har jag undersökt inflytandet från den globala nivån, som jag kallar ekonomismen.
Vilka är de viktigaste resultaten?
– Att skillnader föreligger på samtliga nivåer mellan Sverige och Danmark, och, vilket står lite i kontrast till tidigare forskning, att styrdokument och styrsystem har effekt på undervisningen. Ett konkret exempel på det är att Sverige under några få år i början av 90-talet blev ett av det mest avreglerade utbildningssystemen västvärlden.
– Detta har fört med sig en decentralisering, konkurrens och individualism – och det har betydelse för styrdokumentens utformande och hur utbildningen blir. I Danmark genomfördes inte detta i samma utsträckning vilket förklarar varför undervisningen i svenskämnet och danskämnet är helt olika.
– Svenska lärare har i jämförelse med de danska svåra arbetsvillkor. Om en dansk gymnasielärare tvivlar på något kan hon eller han kontakta undervisningsministeriet och få klara besked. I Sverige innehåller den beslutskedjan nio olika nivåer, allt från arbetslag, programrektor, rektor, förvaltningschef, lokalpolitiker, kurs- och läroplan, till Skolverket och regeringen. Det är en väldigt lång kedja som inte finns i Danmark.
– Mina viktigaste slutsatser är att likvärdigheten i svensk skola måste återinföras, och att svenskämnet måste präglas av en synlig pedagogik.
Vad överraskade dig?
– Att skillnaderna var så stora på alla nivåer. Vi har en föreställning om att våra skolsystem är så lika. Jag hade inte heller förväntat mig att vinsten med att göra en komparativ studie skulle vara att få syn på så många egenskaper i det egna systemet. Det tredje som överraskade mig var att den svenska skolans decentralisering och privatisering är så omfattande. Var fjärde gymnasielev går i dag i en privat skola.
Vem har nytta av dina resultat?
– Främst lärare och lärarstuderande som kan få en ny syn på det system, som de arbetar i eller ska ut i. Men även skolledare och kommunal- och riksdagspolitiker – eftersom detta är en av väldigt få komparativa studier som gjorts mellan länderna.
Åsa Lasson